En förkämpe för demokrati

NYHETER

STOCKHOLM

Serbien har förlorat en viktig ledare. Zoran Djindjics liv var en kamp mot förtrycket. Först mot Titos kommunistregim, sedan mot Slobodan Milosevics nationalistiska styre. Han stod ofta på barrikaderna med demokratin som ledstjärna.

Hustrun Ruzica Djindjic kliver in i bilen efter att ha varit på sjukhuset i Belgrad där hennes make avled.
Foto: AP
Hustrun Ruzica Djindjic kliver in i bilen efter att ha varit på sjukhuset i Belgrad där hennes make avled.

Zoran Djindjic föddes i Bosanski Samac 1952. Han tog examen vid Belgrads universitets filosofifakultet 1974. Som student under Josip Broz Titos kommunistregim var Djindjic aktiv i oppositionsrörelsen. Han fängslades och dömdes till ett års fängelse på 70-talet för att ha försökt bilda en fristående studentorganisation. Efter fängelsestraffet gick han i exil och doktorerade i filosofi vid Konstantz-universitet i Tyskland. Hans mentor var den världsberömde filosofiprofessorn Jürgen Habermas.

Efter doktorsexamen undervisade Djindjic i filosofi vid universitetet i Novi Sad. Kort därefter gick han samman med framstående serbiska intellektuella och bildade Demokratiska partiet 1989.

Några år senare, 1994, valdes han till partiets ledare.

Då hade han sedan 1990 varit ledamot i det serbiska parlamentet.

Efter oroligheter och studentprotester mot misstänkt valfusk i området som varade i 88 dagar 1996-1997 valdes han till Belgrads borgmästare.

I juni 2000 blev han samordnare av den största partikoalitionen i Serbien, Alliansen för förändring.

Han spelade en viktig roll i den förre presidenten Slobodan Milosevics fall i oktober 2000. Han tog sig återigen upp på barrikaderna och var en av de främsta ledarna vid de stora demonstrationerna mot Milosevic-regimen. När FN:s krigsförbrytardomstol i Haag krävde att Milosevic skulle utlämnas var det Djindjic som beviljade beslutet att förflytta den förre presidenten 2001. I januari samma år hade han valts till premiärminister.

Under karriären publicerades ett stort antal av Djindjics artiklar och uppsatser. Bland de mest uppmärksammade verken finns böckerna "Serbien: Varken öst eller väst", "Subjektivitet och våld" och "Dialektikens fall".

Zoran Djindjic lämnar efter sig en hustru och två barn.

TT