Vi lyder USA – det är genant

NYHETER

Den svenska följsamheten med USA är genant.

En vecka efter att amerikanska myndigheter krävt att namngivna diplomater från Irak utvisas får två stycken respass från Sverige.

I torsdags förra veckan blev det känt att amerikanska UD upprättat en lista på 300 irakiska diplomater som ansågs motarbeta USA "under diplomatisk täckmantel". 60 länder, varav Sverige var ett, uppmanades att utvisa dem.

Exakt en vecka senare förklaras två irakiska diplomater i Stockholm för persona non grata, icke önskvärda, av utrikesdepartementet. De lämnar landet nästa vecka.

Påstås vara spioner

Regeringen med Göran Persson i spetsen hävdar att de amerikanska kraven inte har ett dugg med utvisningsbeslutet att göra. Säkerhetspolisen har enligt statsministern under en längre tid granskat de irakiska diplomaterna. De har kommit fram till att de ägnar sig åt att spionera på den stora irakiska flyktinggruppen, 70 000 personer, i Sverige.

Om Göran Persson talar sanning rör det sig om ett märkligt sammanträffande. USA framför sina krav och lustigt nog utvisar Sverige en vecka senare två irakiska diplomater.

Men mycket talar för att så inte är fallet. Det förefaller snarare handla om en stor, kanske generande stor, lyhördhet för USA:s önskemål.

Tre hann före

Sverige är det fjärde landet i världen som utvisar irakiska diplomater sedan USA:s uppmaning blev känd. Australien, Rumänien och Filippinerna hann före.

I Australien medgav utrikesministern att utvisningen hade beslutats "i samråd" med USA.

Rumänien är en av USA:s närmaste allierade i krigsplanerna mot Irak.

I förra veckan uppgav dessutom företrädare för utrikesdepartementet att den amerikanska begäran om utvisning skulle börja behandlas denna vecka.

- Sedan får vi se om dessa personer ska betraktas som persona non grata eller inte, sa rättschef Carl Henrik Ehrenkrona då.

Det förefaller som svaret levererades i går.

Göran Persson påstod i går att Sverige utvisade två irakiska diplomater redan för ett år sedan. Det är en sanning med modifikation. De kallades till UD för samtal med protokollchefen. Men någon formell utvisning var det inte fråga om, de förklarades aldrig för icke önskvärda.

Det är inte första gången som Sverige visat förståelse för amerikanska krav i "kriget mot terrorismen".

När tre svenska medborgare svartlistades av USA på oklara grunder 2001 tog det lång tid innan regeringen agerade mot godtycket.

Lena Mellin