Dagens namn: Magnus, Måns
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Nyheter

Så blåste han it-Sverige

Hundratals miljoner försvann i Sven Prytz värdelösa projekt

Det här är historien om direktören Sven Prytz, 62. Mannen som har radat upp konkurser och fiaskon under två decennier.

Men det är också historien om Skandia, KPA/Folksam, Banco och andra stora investerare som förlorat 100-tals miljoner kronor av dina och mina pensions- och fondpengar.

Satsade och försvunna i Sven Prytz påstådda uppfinningar och it-lösningar.

Dessutom är det historien om svensk affärspress som under it-yran struntade i att kontrollera fakta.

I stället haussade de Sven Prytz projekt och blev hans megafon i jakten på nya investerare och fler miljoner.

förförde alla Sven Prytz har lyckats förföra affärstidningar, departement och toppföretagare med sina it-projekt. – Vilseledning är bara förnamnet, säger en storinvesterare.   förförde alla Sven Prytz har lyckats förföra affärstidningar, departement och toppföretagare med sina it-projekt. – Vilseledning är bara förnamnet, säger en storinvesterare. Foto: ISTVAN ZSIGA

Sven Prytz, 62, lever ett liv i lyx.

Samtidigt har pensionsfonder och investerare förförts av tjusiga prospekt och förlorat 100-tals miljoner på hans påstådda ”uppfinningar” och it-projekt.

– Vi har blivit vilseledda. Det är ganska uppenbart, konstaterar Anders Malmborg, vd för Banco.

Under två decennier har Sven Prytz lyckats förföra affärstidningar, EU, departement och kända företagsledare med sina storslagna projekt.

Trots upprepade fiaskon och konkurser har han poppat upp med nya projekt om och om igen. Och investerare har pumpat in nya friska pengar.

Just nu sitter en konkursförvaltare och försöker få rätsida på alla penningtransaktioner med utlandet i Sven Prytz senaste konkurs. Det handlar om företaget Webgiro och investeringar på uppåt 200 miljoner kronor som i dag är helt värdelösa.

Skandia, Banco och KPA/Folksam tillhör de stora förlorarna.

– Vilseledning är nog bara förnamnet på vad han har ägnat sig åt, pengarna har runnit ut ur Webgiro, säger en storinvesterare.

Även om småsparare och pensionsfonder under årens lopp har gjort brakförluster på Sven Prytz olika projekt så går det ingen nöd på honom själv.

     

Han har nyligen byggt sig en pampig villa på Lidingö ritad av arkitekten Pål Ross. Byggnaden, Villa Näckrosen, är så exceptionell att arkitekten skickade ut ett pressmeddelande och förklarade:

”Denna enormt speciella Villa på Lidingö, saknar inget av vad modern teknik har att erbjuda. En central pelarsal krönt av en glaslanternin leder ljus genom hela huset ända ner till poolavdelningen. Att älska eller hata, liksom ett konstverk är Näckrosen oförglömlig”

Prislappen ligger på närmare 18 miljoner kronor. Med fjärrstyrd garageport kan Sven Prytz nu ratta sitt lyxåk, en BMW 7G, rakt in i sitt lilla palats.

– Det är det mest otroliga hus jag har sett, det är en obeskrivbar lyx rakt igenom, säger amerikanen Michael Anderson som anlitades av Webgiro förra året.

– När Prytz visade mig runt i villan skröt han om hur företaget hade varit med och betalat och hur man i Sverige kunde göra skatteavdrag för såna här hus.

n n n

Sven Prytz började med sina svindlande projekt för snart 20 år sen i Göteborg.

Den 7 november 1985 publicerar Dagens Industri en stort uppslagen artikel om Sven Prytz ”banbrytande” och ”revolutionerande datateknik” när det gäller språköversättning.

Hans företag High Technology Solutions, HTS, har tagit hem en stororder på 150 miljoner kronor från Kina sägs det.

– Spinoffeffekten av den här affären skapar nya exportmöjligheter för Sverige. Men vi öppnar också dörren till Kina för andra svenska företag, säger Sven Prytz till Dagens Industri.

Alla är eld och lågor och Sven Prytz lyckas kvittera ut bidrag både från forskningsfonder och industridepartementet.

Anna Sågvall Hein som är professor i lingvistik berättar hur Sven Prytz vände sig till Göteborgs universitet för att få hjälp med projektet.

– Det saknades substans i det här och till slut rann det bara ut i sanden, säger hon till Aftonbladet

I början av 1989 får kineserna nog och drar sig ur affären med Sven Prytz bolag.

Den 4 oktober samma år lämnar Prytz styrelsen och fem dagar senare försätts bolaget i konkurs.

Pengarna är borta.

I början av 1990-talet kvitterar Sven Prytz ut bidrag från EU:s fond Eureka och 300 000 från statliga Nutek. Han driver ett projekt med databaser för sjukvården.

Det hela slutar med att tre av hans bolag som är inblandade i projektet försätts i konkurs.

Det saknas tillgångar i boet, bokföringen kan inte hittas och Sven Prytz polisanmäls.

– Jag delgav honom misstanke för bokföringsbrott och höll fyra förhör, säger kriminalinspektör Mats Persson på ekobrottsmyndigheten.

– Men trots att bokföringen aldrig hittades så valde åklagaren att skriva av ärendet.

     

Ett par år senare, 1993, börjar Sven Prytz ragga investerare och de riktigt stora pengarna. Liksom tidigare har han ingen färdig produkt, men en skiss och en idé.

Den 24 juni är han i Paris när Frankrikes dåvarande president Francois Mitterand inviger en konferens med ministrar från 20 europeiska länder.

Man har genom det gemensamma organet Eureka delat ut en rad anslag till högteknologiska projekt som visas på en utställning i anslutning till konferensen.

Sven Prytz har fått 2 miljoner kronor i bidrag och står vid en monter och visar upp något som kallas ”skokartongen” – en modell av en apparat som kan göra i stort sett allt.

Det presenteras som en kombinerad tv, dator och telefon som också ska kunna visa tredimensionella filmer.

– Vem vill inte med sin röst kunna välja en film bland världens alla filmer och spela upp den direkt på sin vägg, förklarar Prytz för de som nyfiket undrar vad den lilla kartongen är.

Jan Hjorth som då var ansvarig för det svenska Eurekakontoret går runt bland montrarna i Paris tillsammans med en statssekreterare från näringsdepartementet.

Prytz hade en gång tidigare fått bidrag av Eureka och då hade det aldrig blivit någonting av projektet, därför var Hjorth lite skeptisk när man nu hade gett Prytz en ny omgång pengar.

– Han är mycket verbal, så verbal att man ibland hade lite svårt att konstatera vad som var vackra ord och vad som var innehåll, säger Jan Hjorth.

Hjorth berättar hur han vid den här tiden också erbjuds hjälp att kommunicera med sin avlidna hustru.

Av Sven Prytz kompanjon i skokartongsprojektet.

– Han trodde på själavandring och förklarade hur han träffade sin döda fru. Han berättade att han hade ständig kontakt med henne och tyckte att jag också skulle försöka med det här, säger Jan Hjorth.

Samma dag som utställningen i Paris publicerar Dagens Nyheter ekonomisida en artikel om Svens Prytz ”uppfinning”:

”I dagarna avgörs om Sverige och svensk industri ska våga ta chansen att satsa på en ny revolutionerande svensk teknik, med marknad i hela världen”, skriver reportern och Sven Prytz fyller i:

– Vi får lätt svindel i Sverige inför stora projekt.

Under de här månaderna förekommer Sven Prytz flitigt på de stora tidningarnas näringslivs- och tekniksidor.

Allt handlar om ”skokartongen” med tredimensionell biokapacitet, dator och allt i ett.

– Vi använder det mest kraftfulla datachips som någonsin tillverkats och därför blir tekniken billig, förklarar Sven Prytz i en artikel i Svenska Dagbladet.

Han presenteras i det närmaste som en nationell hjälte:

Svenska Dagbladet, april 1994:

”Sverige vinnare i kampen om stort mediaprojekt”

Ny Teknik, nr 18, 1994:

”Svenskar gör teven som kan allt”

Forskning&Framtid, maj 1994:

”Svenskar utvecklar datorn med mänskligt gränssnitt”

Sven Prytz skickar ut pressmeddelanden och talar om en mångmiljardmarknad – och att han söker tunga investerare. Han uppger samtidigt att hans forskningsprogram ”stöds av 22 europeiska regeringar”.

Den 20 april är Prytz med i TV 2:s vetenskapsmagasin Nova. Reportern Folke Rydén presenterar den ”nya tekniken” och en modell av apparaten.

Prytz har lyckats få förre Electroluxchefen Hans Werthén intresserad av skokartongen och Werthén säger i programmet:

– Jag blir gripen av ny teknik med storbild.

Järfälla ICC, ett före detta bolag inom IBM-koncernen, som till stor del ägdes av det statliga riskbolaget Atle, blir intresserade och inleder samtal med Prytz.

Strax före sommaren skriver de på ett avtal om att samarbeta i marknadsföring och industriell utveckling av ”skokartongen”.

Prytz säger sig representera Universal TV-ON-Line AB och skriver under avtalet med bolagets namn.

Men bolaget Universal TV-ON-Line AB existerar inte – varken då eller senare har det varit registrerat.

Men det är it-yra och snabba beslut som gäller. Flera tidningar skriver om ”skokartongen” – den intelligenta tv:n – som nu troligen ska börja tillverkas i Sverige.

– Det var Sven Prytz som gick ut till tidningarna och fick dem att skriva om det här. Vi skrattade väl mest åt det, säger Staffan Rydén som var teknisk chef vid Järfälla ICC.

– Det fanns ju inget underlag. Det fanns ju bara en skiss av den här skokartongen och den hade väl någon reklambyrå tagit fram.

Sven Prytz anställer under första halvan av 1994 både sin 16-åriga dotter och sin äldsta dotter i företaget.

Under våren ordnar han ett möte på Ericsson Telecoms kontor i Stockholm för att visa upp skokartongen.

– Det var jag och två anställda på Ericsson som var med. Vi hade lovats att få träffa Hans Werthén, det var lockbetet, men han kom naturligtvis inte, säger Staffan Rydén.

Sven Prytz pratade på om ”uppfinningen” hela eftermiddagen.

– Men den här skokartongen fanns inte där. Däremot hade han med sig en tv och en video och visade bilder av hästar. Vi tyckte inte det var särskilt seriöst och drog oss ur när han ville ha pengar.

Ungefär samtidigt konstaterar revisorn för det bolag som i verkligheten drev projektet med skokartongen, Infointegration Europe AB, att skatter och sociala avgifter inte betalas in i tid.

Ett halvår senare försätts företaget i konkurs, aktierna blir värdelösa och i boet finns en brist på över fem miljoner kronor.

”Skokartongen” blev inte mycket mer än en skokartong.

     

Men Sven Prytz är snabbt på benen igen. Våren 1996 har han en ”ny produkt” och anlitas av Sveriges television.

Prytz bolag knyts till underhållningssuccén ”Det kommer mera” med programledarna Arne Hegerfors och Martin Timell.

Sven Prytz har lyckats sälja in en ny ”avancerad programvara” – ett system för att snabbt få fram bilder under sändning i samband med tävlingar.

– Vi provade det här i tv-programmet och det blev lite strul, berättar Gunilla Nilars som var producent för ”Det kommer mera”.

– Det var inte färdigutvecklat helt enkelt.

Sven Prytz är med vid direktsändningarna i tv-huset och uppfattas kring studion som mycket entusiastisk – trots att saker och ting inte går enligt planerna.

– Han lovade kanske mer än vad det egentligen var och jag tror jag var lite skeptisk trots allt, säger Gunilla Nilars.

Sven Prytz inhopp på SVT slutar i en härva med konkurser. Två av hans bolag som är inblandade i projektet har då miljonskulder till staten och leverantörer.

I samma veva slår konkursförvaltaren, advokat Michael Ramm-Ericson, fast att Prytz ”otillbörligt gynnats” genom att ta ut 200 000 kronor i kontanter ur bolaget.

En process förbereds för att kräva tillbaka pengarna, i samband med detta görs också en kreditupplysning som visar att Prytz har åtta betalningsanmärkningar och en deklarerad inkomst på endast 12 500 kronor i månaden.

– Så vitt vi såg saknade han betalningsförmåga, därför gick det inte att driva in de här pengarna, säger Ramm-Ericson.

Hösten 1997 är Sven Prytz i gång med nya bolag och ännu en ”uppfinning” – en ny liten låda med oanade möjligheter.

Den 22 oktober skriver Svenska Dagbladet:

”Lidingö tar vid årsskiftet sin plats i it-historien, då blir staden världens största Infocity.”

Det handlar om trådlöst internet, 100 tv-kanaler, möjligheter att handla middagen vid tv-apparaten och hur man via datorn tittar in i varandras vardagsrum.

Sven Prytz går under företagsnamnet Megaxess AB ut hårt med färgglada broschyrer och lyckas förföra både investerare och media.

Det är it-yra och ingen tycks kontrollera elementära fakta. Bolaget Megaxess AB existerar inte vid denna tidpunkt.

Magnus Anderberg som då är it-chef i Lidingö stad har flera möten med Sven Prytz och en höstdag ordnas en visning av den ”nya tekniken”.

Sven Prytz visar upp sin nya produkt i en stor lokal i Värtahamnen i Stockholm. På plats finns en monitor och tanken är att bilder ska föras över trådlöst från Foresta Hotell en kilometer över sundet i Värtan.

– Jag vet inte vad han hade tänkt sig. Men en Finlandsfärjan som passerade skar av förbindelsen, säger Magnus Anderberg.

På en presskonferens uppges att Lidingö har valts ut bland världens alla städer för att delta i Sven Prytz projekt.

– Jag skulle snällt kunna säga att Sven Prytz var en kille med massa idéer. Men när det gällde att sätta dem på pränt och realisera dem, då gick det inte, säger Magnus Anderberg.

Megaxess AB som uppgavs driva Lidingöprojektet registrerades först som bolag i december 1997.

Flera banker, stora investerare och småsparare pumpar senare in pengar i Megaxess.

Sven Prytz sitter i dag inte kvar i styrelsen – men har fortfarande starka ägarintressen i bolaget.

Av årsredovisningen för 2000 framgår att Megaxess i princip inte har någon verksamhet, men ändå försöker ragga nya pengar från investerare.

Företaget blöder: ”Bolaget har efter räkenskapsårets utgång förbrukat mer än hälften av aktiekapitalet varför det är likvidationspliktigt”, konstaterar revisorn.

n n n

Sven Prytz startar företaget Webgiro 1998. Banco, Skandia, KPA/Folksam och andra investerare går in med närmare en sjättedels miljard kronor.

Prytz presenterar färgglada broschyrer med ett helt nytt system för betalning över internet.

– Det här låg precis rätt i tiden. Det var boom på it-marknaden och man letade efter det här med säker överföring på internet, berättar en investerare.

– Hans referensnät var sinnrikt uppbyggt – fasaden med EU, Världsbanken och alla kända företag som var på gång in i det här.

I Sven Prytz olika presentationer pekar alla kurvor uppåt. Webgiros omsättning ökar från några hundra miljoner till en miljard inom bara några år. De enorma vinsterna för kommande år anges med en noggrannhet på 100 000 kronor.

En broschyr som ska beskriva företaget Webgiro inleds med att citera ett kinesiskt visdomsord:

”När förändringens vind blåser bygger en del vindskydd medan andra bygger väderkvarnar”.

Sven Prytz har en kapitalförsäkring i bolaget Quaestus Life i skatteparadiset Bermuda. Genom denna säljer han en del aktier i Webgiro och har möjlighet att kvittera ut ersättningen som en skattefri avkastning på sin kapitalförsäkring.

Affärerna görs upp via bolaget Quaestus SA i Schweiz där det finns en stor depå med Webgiroaktier.

Alltifrån småsparare till större bolag investerar. Prytz håvar in pengar samtidigt som miljoner och åter miljoner kommer in på Webgiros konton.

Men pengarna försvinner också snabbt.

Höga löner, resor och dyra vanor tillhör vardagen. Några av Webgiros konsulter får exempelvis ta över ett dotterbolag för en krona. De får samtidigt ett startbidrag av Webgiro på 875 000 kronor. Det dröjer inte mer än tre månader innan pengarna är borta och bolaget kört i botten.

Jan Hjorth som under mitten av 90-talet jobbade på statliga Nutek och gav bidrag till Prytz blir nu återigen kontaktad.

Sven Prytz vill ha hjälp att få Webgiros idéer och system standardiserade av EU-kommissionen. Paret reste till Wien och Jan Hjorth förstod att det var bråttom.

– Min uppgift var att lotsa honom rätt i korridorerna, han ville ha det här som europeisk standard.

Ett halvår senare ringer Sven Prytz upp till Jan Hjorth igen.

– Han sa att nu går det så bra så nu skulle jag få chansen att investera pengar i Webgiro. Jag får tacka gud att jag inte satsade där.

I Webgiros senaste årsredovisningen står det: ”Under hösten har bolaget tidvis haft ansträngd likviditet och kapitalbasen har blivit försvagad”.

Revisorn hissar varningsflagg och vägrar samtidigt att godkänna resultaträkningen.

Den 25 september 2002 går Webgiro i konkurs. Aktier för uppåt 200 miljoner kronor blir värdelösa och bolaget står medskulder till leverantörer och andra på över 14 miljoner kronor.

Adovokat Jan Thörnhammar företräder två konsulter som har jobbat åt Webgiro och i dag känner sig lurade på miljonbelopp.

– Mina klienter har utfört ett omfattande arbete utan att få fullt betalt, säger Thörnhammar.

De stora investerarna känner sig också lurade. Webgiro har marknadsfört sig hårt och gett sken av framgångar som inte har funnits, menar de.

– Det är mycket av det som har förespeglats skulle vara för handen som inte har infriats, säger Bancos VD, Anders Malmborg.

n n n

Investerare, konkursförvaltare och en rad andra vill nu veta vart närmare 200 miljoner har tagit vägen.

– Vi har inte fått svar på en lång rad frågor som vi har ställt till Webgiro och vad som har hänt är höljt i ett stort dunkel, säger Malmborg.

Banco och de andra storinvesterarna anser att de har blivit vilseledda av Sven Prytz.

– Är det något han kan så är det att prata.

– Jag skulle inte göra affärer med den mannen med tanke på vad jag vet i dag.

Richard Aschberg
Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet