”Det värsta är själva väntandet”

Svenska Johanna i Jerusalem oroar sig för ett krig mot Saddam

1 av 3
STOCKHOLMSTJEJEN Johanna Levy plastar in ett av rummen som skydd mot ett eventuellt angrepp från Irak med biologiska vapen.
NYHETER

JERUSALEM

Runt om i världen stiger nu rädslan för terrorattacker.

Här vågar ingen chansa. För att skydda sig mot biologiska bomber från Saddam Hussein hamstras tejp, batterier, ficklampor och plast och alla vill ha en ny gasmask.

- Jag fattar inte hur vi ska få på barnen det här, säger Johanna Levy från Stockholm som fått en plastsäck till bebisen och ett gasmasktält till treåringen.

Johannas make Shmulik Levy är butikschef för Home center i Jerusalem. Egentligen tror han inte att hans heliga stad kommer att attackeras av Irak när kriget börjar. Men han blev lite orolig när kunderna började köa kring travarna med skyddsoveraller, maskeringstejp, radioapparater, första hjälpen-lådor och stora plastrullar.

- I Tel Aviv är många livrädda med tanke på scudmissilerna förra gången, men här i Jerusalem tror ingen att något kommer att hända. Här lever vi för nära varandra, palestinier och israeler. Ett anfall skulle vara för komplicerat, säger han.

Men de senaste dagarna har oron ändå växt och svenska hustrun pendlar mellan rädsla och uppgivet lugn. Hon pratar om att flyga till Stockholm om det går att få plats på ett plan. För barnens skull. För att inte känna sig så stressad hela tiden.

- För egen del är man inte rädd men det får inte hända barnen något, säger hon.

"Trött på att vara rädd"

I går ringde hon sin mamma i Stockholm flera gånger för att fråga om råd. Maken tycker nog att hon ska åka dit ett par veckor för att få vila.

- Det är så dålig stämning här nu, man är så kluven för man är trött på att vara rädd samtidigt som man inte kan strunta i alla varningar. Nu känns det som det värsta är själva väntandet, säger Johanna Levy.

Hon har tejpat och täckt fönstret i gästrummet där familjen ska stänga in sig om giftet skulle komma, trots allt.

- När man hör att alla andra skyddar sig vågar man inte låta bli. Vi skrämmer varandra på sätt och vis samtidigt som vardagen inte har förändrats något. Jag är mer rädd för terrorattentat.

De igentejpade rummen har redan krävt sina första dödsoffer. Tre personer dog av syrebrist i ett sovrum i Kfar Kassem utanför Tel Aviv, enligt israeliska radion. Fadern vaknade i gryningen av att luften var dålig i rummet, och hann rädda familjens två småbarn. Men hustrun och två tonårssöner var då redan döda.

Shmulik Levy har hämtat ut gasmasker till hela familjen och de står nu bredvid de nyinköpta vattenflaskorna på golvet i det blivande skyddsrummet. Den yngste sonen, Joel sju månader, har fått en sorts plastkuvös som vällingflaskan skruvas fast i om han måste äta. Treårige Jonathan slänger sitt gasmasktält i golvet.

Han vägrar testa.

Invånarna kluvna

Precis som israelerna i Jerusalem vägrar tro att Saddam Hussein kan komma åt dem. Varken med missiler, kemikalier eller livshotande sjukdomar.

Ändå vill alla försöka försvara sig. För människorna är kluvna av kraven från myndigheterna att göra sig redo för angrepp.

Camilla Norström