Läsarnas frågor om kriget

...och experternas svar

NYHETER

Eva-Lotta Boström, 34, mammaledig, och Linnea, 6 månader, Göteborg:

I hur hög grad kommer den irakiska civilbefolkningen att drabbas? Hur säkra är de siffror som rapporteras?

Birgitta Darrell, sektionschef på Krisberedskapsmyndigheten.

– Civilbefolkningen kommer att drabbas. I hur hög grad beror på hur långvarigt kriget blir. Rapporterna om antalet döda och skadade är inte ett dugg säkra. Det finns ingen tid så lämplig för rykten och spekulationer som nu. Det som vi ser och hör måste vi ta med en nypa salt.

Anders Mellbourn, chef på utrikespolitiska institutet.

– Siffrorna är naturligtvis osäkra. De är både censurerade, svåra att kolla upp och färgade av propaganda. Civilbefolkningen kommer att drabbas, även om man använder mer precis krigföring.

Hans Zettermark, lärare på försvarshögskolan och säkerhetspolitisk analytiker.

– Hur mycket de drabbas beror på hur långt kriget blir och hur mycket strider det blir i städerna. Uppgifterna om antalet döda och skadade är mycket osäkert. Dels vill man tona ner sina egna militära förluster och stärka motståndarens. Dels är det en kaotisk situation. Även om man vill rapportera sanningsenligt, kan det vara svårt.

Anders Jakobsson, 53, försäkringstjänsteman, Norrköping:

Vilka källor har den amerikanska underrättelsetjänsten om var Saddam Hussein befinner sig?

Birgitta Darrell

– De har sin egen underrättelsetjänst och den engelska och i viss mån finns de på plats i Irak. Men mycket handlar om att lära sig det irakiska folkets sätt att tänka och sedan agera därefter.

Anders Mellbourn

– Det är ingenting som de berättar. Men förmodligen kan man anta att man har agenter och dubbelagenter som har infiltrerat den irakiska organisationen.

Hans Zettermark

– Man får anta att de har agenter, irakier som jobbar åt dem. Det är svårt för amerikaner att verka i Irak. Dessutom har de säkert avlyssning av radio och telefonlinjer för att få information.

Lis Larsson, 43, enhetschef, Malmö, och Gunilla Berggren, 43, områdeschef, Svedala:

Vilka är de amerikanska huvudargumenten för ett krig?

Birgitta Darrell

– Bevisa och ta ifrån Saddam Hussein hans biologiska och kemiska stridsvapen. De har velat ta bort Saddam för att verka för demokrati. Alla länder som är demokratier har ett intresse av att andra länder ska bli demokratiska.

Anders Mellbourn

– Formellt är det att Irak inte samarbetat tillräckligt med vapeninspektörerna. Bakom det finns att Irak trotsat FN:s resolutioner sedan 1991. Man tycker att Saddam är ett hot mot sin omgivning och den typen av ledare vill man inte ha i en strategiskt viktig region med olja och Israel.

Hans Zettermark

– Ta bort massförstörelsevapnen, få bort Saddam Hussein och skapa stabilitet i Mellanöstern via demokrati.

Shirau Metin, 28, asylsökande flykting från norra Irak:

Varför anfaller USA först nu, och inte för tio år sedan?

Birgitta Darrell

– För tio år sedan var det fortfarande alltför kort tid från det förra kriget, 1991. Sedan har man trott att man skulle få ut det man ville via FN.

Anders Mellbourn

– Det finns många som tror att kretsen kring Bush som också fanns kring Bush den äldre vill slutföra sitt uppdrag. Under kriget 1991 var målet att också få Saddam att kapitulera. Sedan den 11 september har den önskan stärkts.

Hans Zettermark

– Kombinationen av 11 september 2001 och att det nu sitter en Bush i Vita huset har gjort det möjligt att genomföra ett sådant riskfyllt företag. Det hade inte gått under Clintons tid vid makten.

Christian Turtainen, 35, plåtslagare, och Marie Jeppsson, 31, marknadsassistent, Malmö:

Vilka motiv har Tony Blair att följa den amerikanska linjen?

Birgitta Darrell

– Samma motiv som USA vad gäller demokrati. Några inrikespolitiska intressen är svårt att se. I så fall har han gjort tvärtemot och fått halva parlamentet mot sig.

Anders Mellbourn

– Han vill upprätthålla en bra relation mellan Storbritannien och USA. För Blair är det extra viktigt och han vill också ha en god relation mellan Europa och USA. I övrigt gör britterna samma bedömning som USA vad gäller hotet mot världsfreden och behovet av demokrati. Blair har hållit en humanitär överton i sina tal till folket.

Hans Zettermark

– Han skulle inte säga att han följer USA:s vilja. Han har ett djupt engagemang för den här frågan och tycker att aktionen är riktig. Samarbetet mellan britterna och amerikanerna har också en lång tradition, därför känns det naturligt.

Anders Söderqvist, 19, studerande, Östersund:

Vad kommer att hända efter att amerikanerna har störtat Saddam Hussein?

Birgitta Darrell

– Ja, det är en svår utveckling att förutspå. Man måste nog ändå lita på vad USA säger, att syftet är att få till stånd en demokratisk ordning i landet.

Anders Mellbourn

– De pessimistiska tror att landet kan brytas sönder i tre delar: Kurdistan, de shiitiska delarna i sydost och Bagdad. Andra tror att det kan bli blodiga strider i Kurdistan om Turkiet går in för att dämpa en självständighetskamp. Mycket av Saddams maktapparat kan också leva kvar trots att Saddam och hans närmaste män är borta. Då blir det inte så stor skillnad. En optimistisk utveckling är att exilgrupperna enas, men då krävs mycket bistånd och ett oblodigt krig.

Hans Zettermark

– Man kommer att försöka få till stånd en ny regering och hålla ihop landet. Det kommer att behövas internationell närvaro, både civil och militär. Det hade dessutom varit bra om FN hade hjälpt till med upprustningsarbetet så att det inte bara blir amerikaner och britter i området.