Asfaltsbranschen idealisk för kartellbildning

NYHETER

STOCKHOLM

Karteller kommer sannolikt att förekomma så länge som företagen tjänar på dem. Frågan är om bolagens rädsla för skammen att bli upptäckt kan väga tyngre än fördelarna med ekonomisk trygghet.

Karteller förekommer främst inom branscher som domineras av ett fåtal aktörer, stora bolag som kontrollerar flera led inom produktionen. Om konkurrensen från utlandet är marginell och graden av nyetablering låg gynnas olaglig samverkan ytterligare. Bygg- och livsmedelsbranscherna ses som typexempel på sektorer där entreprenörerna har möjlighet att olagligt göra upp om priser, och dessa branscher synas också extra hårt av Konkurrensverket eftersom de har stor inverkan på inflationstakten i Sverige.

Oseriösa anbud

  Eftersom asfaltsbranschen ser ut som den gör har den svenska konkurrensmyndigheten haft sina ögon riktade mot den i minst ett decennium, men det var inte förrän några mellanchefer vid NCC i Linköping 2001 läckte uppgifter om luftfakturor som skickades mellan företagen som utredningen kunde dra i gång på allvar.

  Fenomenet med kartellbildning är långt ifrån nytt i Sverige. Nuvarande konkurrenslagstiftning kom till 1993 och skärptes senast i fjol.

  Under 1900-talets början och fram till 1950-talet var karteller det normala i Sverige, med exportbranschen som nästan enda undantag. Ur ett företagsperspektiv är egentligen samverkan om prisnivåer det mest rationella eftersom det ger en ekonomisk trygghet.

USA tuffast

  Statens kamp för att få företagen att gå från prisdrivande samverkan till prissänkande konkurrens har varit lång och trägen. Sedan 1925 har lagstiftningen successivt svängt från att främst skydda företagens intressen till att se till medborgarnas och skattebetalarnas bästa. Men jämfört med exempelvis den amerikanska konkurrenslagstiftningen ter sig den svenska svag i sin nuvarande form.

  I dag är karteller direkt pinsamma för den företagsledning som ertappas. De flesta bedömare tror dock att karteller kommer att finnas så länge som företagen tjänar på dem. Om inte en förlorad heder kostar mer än den rent ekonomiska vinsten.

Sara Rosén/TT