Dagens namn: Hildegard, Magnhild
Årets bästa sajt. Årets nyhetssajt. Årets Dagstidning digitalt.
Startsidan / Nyheter

Krigets första förlust är medias tappade förnuft

Förr i världen,

exempelvis på 1900-talet, hette det att sanningen blir den första förlusten i varje krig. Vad man menade var att krigförande parter brukade sprida så mycket propagandalögner om sina förehavanden att mer eller mindre villiga medier förde propagandan vidare.


Tro alltså aldrig på någon uniformerad lärare från Militärhögskolan som uppträder i radio eller tv och säger ”vi”.
Men det vi har sett under den första krigsveckan i Irak är i viss mån annorlunda. Nu förefaller det i stället som om det mediala förnuftet blir krigets första förlust eftersom överspända medier omedelbart tappar huvudet.

Eftersom USA i sin förberedande psykologiska krigföring mot Irak hade lovat att kriget skulle börja med ett jättefyrverkeri, ett samtidigt anfall med tusentals attackplan och kryssningsmissiler som skulle skapa ”skräck och förlamning” (och döda en miljon människor om man verkligen gjort så) anpassade sig den mediala beredskapen efter den förutsättningen. Kriget skulle få en motsvarande medial fyrverkeriföreställning.

Läsare felinformerades

Fräckt nog började amerikanerna inte sitt krig som de hade lovat, utan inledde med ett litet terrorangrepp mot en enda villa i Bagdad. Som således kom att skildras med en enastående medial overkill, femton timmar i radio och television och tiotals sidor i tidningarna.

Följden blev att läsare och lyssnare felinformerades på ett i andra och normala sammanhang otänkbart sätt. Ty när annars skulle man kunna säga att det mesta som sades i exempelvis Aktuellt var blott spekulationer, gissningar och svammel?

Men tiden måste ju fyllas i etern, liksom sidantalet i tidningarna. Följden blev för etermediernas del att en mängd lärare från Militärhögskolan och liknande stormade in och låtsades som om de visste något.

Dessa militärer säger regelmässigt ”vi” när de spekulerar. ”Vi” har särskilda kunskaper som ni andra inte har, ”vi” gör ditt och datt bedömning som inte ni kan göra. I radio hörde jag en sådan lärare försäkra att ”vi” kunde garantera att det skulle bli små civila förluster. Dessa viande strategilärare låtsas alltså som om de i kraft av sina uniformer hade direktkontakt med presidentens sambandscentral i Vita husets källare. Eftersom deras kunskaper bara kunde komma därifrån.

Gissningar och felaktigheter

I tidningarna är det grafikkonstnärerna som har motsvarande funktion. De målar klatschiga bilder med sprängtecken och röda pilar, flygplan och stridsvagnar, amerikanska särskilt tuffa specialtrupper och liknande. Det ser tyvärr rätt vederhäftigt ut. Men det är bara konstnärsfantasier i kombination med mer eller mindre rimliga gissningar. Om de amerikanska soldaterna finns i Kuwait, söder om Irak, kan man nog våga sig på några röda pilar norrut mot Bagdad, för att visa hur de tänker ta sig dit upp.

Allt detta nonsens, alla dessa gissningar och felaktigheter, kommer dock till utan minsta ansträngning från lömska militära propagandister i USA eller Irak. I tävlan att vara först tappar medierna all sans och förnuft och skildrar en verklighet som inte finns. Och långt senare, när det kan finnas verklig kunskap om vad som hände, är detta inte längre nyheter och därför ointressant.

Tro alltså aldrig på någon uniformerad lärare från Militärhögskolan som uppträder i radio eller tv och säger ”vi”. Bry er aldrig om tidningarnas grafiska fantasier. Där kriget går in går det journalistiska förnuftet ut.

Liksom det eventuella förnuft som politikerna besitter. Fast det förefaller åtminstone mej mindre oväntat. I riksdagens krigsdebatt i förra veckan försäkrade Bo Lundgren, Lars Leijonborg och Alf Svensson samstämmigt att kriget å ena sidan var helt legitimt och å andra sidan Frankrikes fel. Ty, som Alf Svensson sa, ”det var obegripligt att Frankrike inte ville sträcka ut tiden för FN-observatörerna”. Vilket förvisso var just vad Frankrike ville. Men det ville inte USA och Storbritannien. Och därför blev det krig, som enligt våra begåvade borgerliga partiledare berodde på Frankrike.

Flaggvift från danska ”Sälen”

Folkpartisten Leijonborg menade också att vi måste ha särskilt stor respekt för Danmark, där hans partibröder med stöd av rasistpartiet dansk folkeparti hade beslutat att skicka ubåten ”Sälen” till kriget.

”Sälen” kommer snart att vara omgiven av tre amerikanska hangarfartygseskadrar i Persiska viken. Där ska ”Sälen” sättas in i strid. Flaggvift, flaggvift.

Fast man kan ju fråga sig vad som finns av irakiska mål att torpedera ute bland de amerikanska flottstridskrafterna.

Det dystra är alltså att detta kolletiva vansinne som utbrutit bland såväl journalister som politiker är helt oprovocerat av någon krigförandes propaganda.

Krigets första förlust är inte längre sanningen. Utan förnuftet.

Jan Guillou
diskutera Reagera på Jan Guillous kolumn. Mejla!
SENASTE NYTT

Nyheter

Visa fler