Så bevakar Aftonbladet kriget

- chefredaktörerna svarar på läsarnas frågor

NYHETER

Varför publicerar Aftonbladet bilder på krigsfångar?

Varför får man aldrig veta hur många irakiska soldater som dött?

Vilka bevakar kriget?

Tjänar tidningen pengar på krigsrapporteringen - och vem gör löpsedlarna egentligen?

Det är några av många läsarfrågor som rasat in till Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin och Aftonbladet.se:s chefredaktör Kalle Jungkvist.

Fråga:

Om det strider mot Genèvekonventionen att publicera bilder på krigsfångar, varför upprepar andra medier, inklusive Sverige, att publicera dem? Är en sådan publicering tillåten, med samma bilder?

Det undrar jag.

Lena Berg

Anders Gerdin svarar:

Det här är en viktig fråga som både vi och alla andra medier runt om i världen diskuterat de senaste dygnet.

Däremot var det ingen diskussion för bara ett par dagar sedan när Aftonbladet och alla andra medier runt om i världen visade upp irakiska krigsfångar.

Journalisternas främsta uppdrag är att berätta vad som händer utan att för den skull förnedra enskilda soldater, men det är också viktigt att Aftonbladet och andra kollegor tydliggör vad krig egentligen handlar om.

Krig är hemskt och detta får vi inte glömma.

Hur skulle det se ut om vi inte berättade om människorna, de civila offren, soldaterna och det lidande de utsätts för.

Då skulle kriget mer likna ett anonymt tv-spel som vi ryckte på axlarna åt.

Och Genèvekonventionen är till för att krigförande stater ska respektera krigsfångar. Den säger inget om mediers rättigheter eller skyldigheter.

Det är upp till varje tidnings- och tv-bolags omdöme att fatta beslut om vad som ska publiceras.

På Aftonbladet valde vi, precis som många andra medier i Europa och USA, att visa bilderna på de tillfångatagna amerikanerna, precis som vi i helgen visade bilder på tillfångatagna irakier.

Fråga:

Varför redogörs aldrig fö rhur många irakiska soldater som dör i kriget? Bara amerikanska och brittiska? Man skulle kunna tro att det är tecken på enunderliggand syn inom media på människor som olika mycket värda, dvs en egentligen rasistisk och etnisk diskriminerande syn.

Tacksam för svar och med vänlig hälsning

/Mats Jutterström

Kalle Jungkvist svarar:

Vi publicerar i princip alla de uppgifter om dödade i kriget som är tillgängliga, naturligtvis med hänvisning till källan. Hittills har uppgifter om just stupade soldater på den irakiska sidan varit mycket knapphändiga. Däremot har irakiska myndigheter vid olika tillfällen angivit hur många civila som dödats under bombningarna av Bagdad och vid olika strider. Dessa uttalanden har vi publicerat, dock utan möjlighet att kontrollera om siffrorna är korrekta.

Fråga:

Jag så som alla andra kan inte undkomma det konstanta nyhetsutflödet av kirgsrapporteringar från Irak.

Det ligger i allas intresse och på allas samvete att bli korrekt uppdaterade.

Men jag är besviken. Aldrig tidigare har jag varit med maken till vattentrampande hos svenska medier. Och aftonbladet är absolut inget undantag.

Jag vill hålla mig kort. Det jag undrar är:

Ser ni detta krig från ett ekonomiskt perspektiv?

Om ni besvarar mig så blir jag tacksam, om det är på detta viset så lovar jag att aldrig läsa en enda rad från eran tidning igen i hela mitt liv.

/Klas Gunnarsson

Anders Gerdin svarar:

Jag förstår inte riktigt frågan, vad du menar med ekonomiskt perspektiv. Men om du med ekonomiskt menar att krig säljer tidningar, så är det inte riktigt så.

Det är klart att nyhetsintresset är större vid stora dramatiska händelser, men långvariga krig kostar mer än de ger i intäkter.

Fråga:

Är sedan många år tillbaka en trogen läsare av både papperstidningen men framför allt av er nättidning som naturligtvis är startsida. Fram tills nu har jag varit helnöjd men de senaste dagarna har hetsen kring kriget har blivit lite för mycket. Dock bör nämnas att idag, måndag, har rapporteringen faktiskt börjat ta mer sansade proportioner. De första dagarna var det helt omöjligt att känna tillit till det som skrevs på aftonbladet.se - det blev för mycket, kändes oseriöst och massproducerat.

Mina frågor är därför:

1. Vad tänker ni göra för att undvika kommande propagandafällor?

2. Hur tänker ni göra för att återupprätta den sansade, men samtidigt snabba nyhetsrapporteringen som har gjort att jag är en av många som ständigt

återkommer till aftonbladet?

3. Publicerar ni rättelser till artiklar som ni i efterhand inser har blivit skrivna alldeles för hastigt, i stridens hetta? Och i så fall, när? Kunde ni inte allt eftersom visa på vilka nyheter ni rapporterat om och sedan även hur väl de uppgifterna visade sig stämma när sanningen verkligen kommit fram.

Såsom exempelvis påståendet att Saddam skulle ha skadats, de påstådda erövringarna av Umm Qasr med mera.

Kalle Jungkvist svarar:

Att helt undvika propagandafällor är mycket svårt. Vissa uppgifter som är

uppenbart felaktiga publicerar vi över huvud taget inte.

Men i de flesta fall försöker vi vara så tydliga som möjligt om varifrån uppgifterna kommer, om de är bekräftade eller inte och i så fall av vem. Vi har flera egna utsända inne i Irak och i Kuwait, vi använder oss av såväl olika västliga som arabiska nyhetsbyråer och försöker också att i våra artiklar låta olika experter göra bedömningar av trovärdigheten. Detta ger läsaren en lite bättre möjlighet att göra en egen bedömning av vad uppgifterna är värda.

Tidigare felaktiga uppgifter försöker vi i möjligaste mån rätta genom nya korrekta artiklar. Typexemplet är hamnstaden Umm Qasr som av USA uppgavs ha fallit redan i fredags, där strider än idag pågår.

Fråga:

Vad var det för konstig förstasida ni hade igår med "Gaslarm i London"? Övriga media och TV sade inte ett pip.

Undrande

Anders Gerdin svarar:

Aftonbladet har inte haft någon förstasida eller löpsedel om gaslarm i London. Däremot hade våra konkurrenter det.

Fråga:

JAG UNDRAR MKT

över en mängd rubriker i stil med: "Kriget går inte som USA tänkt sig" ,"Frustration bland USA:s soldater" etc. Hur vet ni det????Vad vet ni om vad USA:s högsta kommando exakt har tänkt sig....Jag är faktiskt väldigt nyfiken, är det här inte bara "önsketänkande" från AB:s sida? Jag menar, ni är ju inte direkt objektiva när det gäller det här kriget och det är väl ok - men det som stör mig litet är att den här subjektiviteten inte ordentligt redovisas när det kommer till nyhetsrapporteringen? Det är inte ofta jag håller med Jan Guillou (haha), men jag hoppas att ni inte förlitar er enbart på svenska militärexperters utsagor för de[sv exp] befinner sig väl ändå ganska långt från Pentagons inre kretsar!

Och det har varit en väldigt ensidig rapportering om hur media i andra länder hanterar detta; Ex i GB och USA. Om jag inte själv läst NY Times, Washington Post o tom anti-war tidn som Guardian etc etc anser jag att jag hade fått en ganska felaktig uppfattning av opinioner osv. Och tabloiden The Sun som ni verkar citera ganska okritiskt inte bara när det gäller div kändisreportage etc - deras (och hela det mäktiga Murdoch-imperiets för den delen) våldsamma angrepp på krigsmotståndarna(fra fransmännen) - om detta inte ett ord och det är dock tidningar som har en enorm! läsekrets i GB, USA och Australien... Varför?

I svenska media klagas det ju ofta på hur fördomsfulla o ensidiga utländska media är, men de som låter sig nöja med SVT: s och framträd repr för svenska dagl media måste allt bli rätt förvånade ibland över det slutliga utfallet av många politiska o andra skeenden utanför Sveriges gränser!

Mvh

Ib

Kalle Jungkvist svarar:

De rubriker du nämner bygger bland annat på rapporter från Aftonbladets utsände Peter Kadhammar. Han har som ende svenska journalist rapporterat inifrån den bas som är USA:s högkvarter i Kuwait. Han berättar om hur stämningarna bland såväl soldater som befäl i grunden förändrades på söndagskvällen när det för de flesta stod klart att motståndet var hårdare än man förväntat sig och då det avslöjades att amerikanska soldater tillfångatagits och visats upp i irakisk TV.

Fråga:

När jag läser rapporter i Aftonbladet får jag en känsla att Ni står på angriparnas sida. I mina ögon är USA och dess alierade skurkar och banditer i det här kriget. Dem ljuger, mördar, förstör, vilseleder och manipulerar opinionen och Ni vill förmodligen att jag som läsare skall tycka synd om dem eller glädjas av deras "framgångar". Jag gör faktiskt varken den ena eller den andra. Men trovärdigheten på Aftonbladet börjar nu närma noll-gränsen i mina ögon. Är det det Ni ute efter eller lyder Ni direkt order från Washington och London ?

Oleg Mossiaguine

Anders Gerdin svarar:

Jag har fått flera sådana liknande frågor de senaste dagarna. Personer som misstänker oss för att gå USA:s ärenden. Och jag har fått minst lika många anklagelser från personer som anser att vi går Iraks ärenden. Det här illustrerar problemet i rapporteringen.

Aftonbladet går ingens ärenden.

Med hjälp av våra egna utsända i kriget, tillsammans med både västliga och arabiska nyhetsbyråer, försöker vi ge en så sann bild som möjligt av kriget.

Fråga:

Varför har ni en "banner" (i brist på korrekt uttryck) längst upp där det står "EXTRA" med vit text på svart botten? Om det är för att locka läsare till någon viss nyhet, tappar den då inte poängen när den alltid står där längst upp på sidan? Jag tycker då att det ser rätt meningslöst ut.

Det här är lite mer berättigat:

EXTRA

Flygkrasch i Globen - 15000 döda

än det här: (från idag)

EXTRA

"Frustration bland USA:s soldater"

Det är ganska stor "Jaha?"-känsla på den senare i alla fall.

Vad är det som är extra egentligen? Jag har åtminstone tidigare förknippat det användandet med en "pangnyhet", inte på det sätt som den används just nu för kontinuerlig nyhetsbevakning av något fenomen (Särskilt inte när det egentligen inte är något nytt och intressant som dyker upp). Eller vill ni försäkra er om att fånga den där sista promillen av era nätläsare som inte har upptäckt att det är krig i Gulfen igen?

/Henrik

Kalle Jungkvist svarar:

"Extra"-plattan använder vi vid stora och viktiga händelser. Visst kan jag hålla med om vi ibland använder den lite slentrianmässigt. Men för mig är det en stor och viktig nyhet att stämningen bland amerikanska soldater på högkvarteret i Kuwait förändrats från lättsam segervisshet till växande frustration över allt hårdare motstånd.

Fråga:

Jag har ägnat mycket tid åt att följa nyhetsbevakningen av Irak-kriget.

Först och främst måste jag ge svenska medier ett högt betyg eftersom det för första gången finns en tydlig medvetenhet och stark vilja att inte tveklöst acceptera västliga informationskällor som garanterat präglas av lika mycket propaganda (dock betydligt mer raffinerad) som de irakiska. Det tydliga ifrågasättandet av källor och analys av bakomliggande skäl till att presentera information på ett visst sätt har utvecklats enormt!

Det finns dock ett annat område inom krigsbevakning där man inte har kommit lika långt. När det gäller bevakning av krigets effekter, dvs dödade, skadade och materiella förluster, sker det till stor del ur de allierades perspektiv. Närheten till de allierade styrkorna gör att bilden av dem lätt blir idealiserad och individualiserad, medan irakiska soldater är en ansiktslös massa. Självklart är det i princip omöjligt att komma de irakiska soldaterna lika nära och visa att de också är människor. Däremot saknar jag de ingående beskrivningarna av hur individuella civila drabbas - jämför gärna med 9/11.

Vad kan man göra för att ge en mänskligare bild av det irakiska folket?

Mvh Lars

Anders Gerdin svarar:

Jag håller delvis med dig i ditt resonemang. Dessutom visar din fråga att du också lite grann förstår svårigheterna. Irak är ett land där kriget förs och det finns relativt få journalister närvarande.

Naturligtvis betyder det att det blir svårare att skildra både det civila l livet för det irakiska folket och de irakiska soldaternas förhållanden i kriget.

Aftonbladet den enda svenska tidning som har egen reporter på plats i Bagdad och han har om du följt Aftonbladet senaste dagarna bland annat besökt sjukhus för att försöka berätta om de skadades situation.

Fråga:

Det ar en extrem skillnad mellan er och CNN's hemsida.

Aftonbladet har stort - "Frustration ibland USAs soldater" CNN har "Allies Press Attack" - sporadic pockets of resistance is expected.

Var ligger sanningen och hur ar det mojligt att med detta varldens forsta krig med "live sandingar" sa har man som "askadare" fortfarande ingen aning om hur kriget egentligen gar. Man trodde ju att med satelliter etc sa skulle man kunna fa ut lite mer korrekta uppgifter. Beror detta pa att censuren funkar ifran USA och Irak eller ar det mer pa grund av kaos i borjan pa kriget eller vad ar anledningen till detta.

MVH

Michel Diab

Kalle Jungkvist svarar:

Att berätta den absoluta sanningen om detta krig är omöjligt . Såväl USA som irakiska myndigheter släpper självklart i huvudsak nyheter som gynnar den egna sidan, och försöker censurera eller förhindra att negativa nyheter når allmänheten. Och journalisternas möjligheter att självständigt kontrollera uppgifterna är i många fall små. I ditt exempel kan mycket väl båda uppgifterna vara korrekta: USA förväntar sig att möta sporadiskt motstånd, men även detta motstånd är mer än vad soldaterna förberett sig på, varvid deras frustration ökar. Glöm dessutom inte att CNN är ett amerikanskt företag verksamt i ett krigförande land.

Fråga:

Hur många journalister har ni i regionen och var är de placerade?

Med vänlig hälsning

Jonas Eriksson

Anders Gerdin svarar:

Vi har Urban Hamid som enda svenska journalist i Bagdad. Vi har Mustafa Can i norra Irak, i irakiska Kurdistan. Vi har Wolfgang Hansson med fotografen Tommy Mardell i Amman. Vi har Peter Kadhammar som följer den amerikanska armén från Kuwait. Och vi har Camilla Norström och Mats Strand i Israel. Och dessutom naturligtvis våra Englands- och USA-korrar, Leif Kasvi, Fredrik Virtanen och Magnus Sundholm.

Fråga:

Tycker att det är bra att ni tar frågan om källkritik och kritiskt tänkande på allvar. Men, jag tycker att era löpsedlar rimmar lite illa med den tanken, då de bara skriker ut i stil med

Saddam

kanske

DÖD

Ni är absolut inte värst, så Expressens löp igår om gasattacker i London, kombinerat med skrämmande bild på gasmask.

Nu vet jag inte på pricken vem som sätter rubrikerna på löpet hos er på Aftonbladet, jag antar att det inte är era journalister? Utan speciella rubiksättare?

Tack för ordet!

Sofia

Anders Gerdin svarar:

De som gör löpsedlar är inga konstiga figurer som vi plockar fram ur byrålådorna på nätterna utan väl utbildade journalister. Ofta är också jag själv med i löpsedelsformuleringarna. Som du vet så finns det många uppgifter som cirkulerar och det gäller att vara källkritisk..

Den löpsedel du tar upp hade vi i en extraupplaga i fredags, och den byggde på flera uppgifter från ansedda och trovärdiga källor, bl a Washington Post och flera nyhetsbyråer. Både på löpsedeln och i texten markerade vi att detta var rykten och slog inte fast det som en sanning.

Fråga:

jag har skickat ett brev med synpunkter till en av era kolumnister (kerstin nilsson), för att protestera en aning och ifrågasätta det sätt en av hennes artiklar förhärligar våld och gamla könsstereotyper. jag tänkte att det vore passande att även aftonbladets chefredaktörer får mina synpunkter, så därför presenterar jag dem här nedan, som jag (med vissa omformuleringar) gjorde inför henne.

nilssons artikel om den amerikanske generalen tommy franks är stötande propagandistisk. man kan undra om hon sammanställt materialet själv eller om det är ett beställningsjobb från de "allierades" sida. det sätt på vilket hon nämner afghanistan-kriget och sedan en jakt på saddam hussein vittnar om en hjärtlös romantisering av vad krig innebär.

om skribenten var fjorton år och just läst sin tjugonde bigglesbok skulle det vara begripligt hur hon glorifierar en gammal mansstereotyp (god soldat, patriot, redig, ej äregirig, gillar hederlig folklig musik, glimten i ögat, familjefar, god make (med en god hustru) et.c.), men nu känns det närmast obegripligt. det är frestande att hamna i personangrepp när man läser på vilket sliskigt och sentimentalt sätt nilsson hyllar detta filmstjärneartade ideal (och en man som dessutom är befälhavare för det största orättfärdiga kriget som pågår just nu).

krig är ingen lek, och soldater är faktiskt människor tränade i att döda andra människor. jag undrar om det skribenten ger uttryck för är ett medvetet ställningstagande i kriget eller om hon bara är mycket förtjust i mäktiga män med pistoler och motorcyklar. om fallet är det senare, när kommer myspysartiklarna om tariq aziz? eller om andra av saddam husseins närmsta män?

mvh

mattias gunéll

Anders Gerdin svarar:

Kerstin Nilsson är inte kolumnist utan nyhetsreporter. Det betyder att hon inte lägger sina egna värderingar i artikeln. Kanske är det så att höga generaler, både amerikanska och irakiska, är rätt stereotypa manstyper. Har aldrig den tanken slagit dig?

Fråga:

Varken Rapport och Aktuellt har journalister på plats i Bagdad, men det har ni. Vad är det som gör att ni vågar skicka dit era reportrar, men inte sådana "tunga" nyhetsmedier som Rapport och Aktuellt?

ps. Tack för en underbar tidning! :)

//Sandra

Anders Gerdin svarar:

Jag vet inte varför Rapport och Aktuellt inte finns där. Vår reporter Urban Hamid reste in innan kriget bröt ut och har tillsammans med ungefär 200 övriga journalister från hela världen själv valt att stanna kvar för att berätta för Aftonbladets läsare vad han ser och hör i Bagdad.

Fråga:

Jag undrar varför informationsflödet är så dåligt. Vad man hört så finns det över 600 journalister på plats inne i irak med trupperna. Men man hör väldigt lite och de nyheterna som kommer ut är ju oftast fel.

Och hur kommer det sig att svensk televsision inte har någon på plats i Bagdad?

Anders Gerdin svarar:

Jag tror att de journalister som följer de amerikanska trupperna lever väldigt isolerat och får tillgång till väldigt lite information utanför de förband de befinner sig på. Därför tror jag att de journalister som jobbar självständigt och sitter i till exempel Bagdad har mycket större möjlighet att skildra vad som händer.

Varför Sveriges Television inte har någon där vet jag inte.

Fråga:

Finns det någon säker uppgift om turkisk trupp i Norra Iraq?

Kan man utesluta atomvapen i något scenario, i Iraq, av USA?

Har man nämnt det i något sammanhang?

8 eller 9 gånger har det rapporterats att hamnstaden är intagen, och jag tror den fortfarande inte är intagen?, varför går man ut så fort med obekräftade uppgifter, i sanningens namn vet jag ej om ni har skrivit det antal gånger, men Cnn t.ex har det gång på gång, och även andra svenska tidningar.

Med vänlig hälsning,

Eric

Anders Gerdin svarar:

Vad gäller den irakiska hamnstaden Umm Qasr, som jag antar att du avser, så är det precis som du säger, att det har rapporterats redan i slutet av förra veckan att den var intagen.

Det har sedan visat sig att amerikanerna varit lite väl snabba.

Det här illustrerar ju medias problem i krig. Mig veterligt finns inga journalister på plats i Umm Qasr, därför är vi helt hänvisade till de krigförande ländernas uppgifter.

Fråga:

Varför är er rapportering så extremt vinklad till USA-koalitionens fördel?

Till och med Al-jaazera har trovärdigare nyhetsrapportering än er.

Anders Gerdin svarar:

Det var ett dåligt betyg som jag inte håller med dig om. Du är inte den enda läsare som hört av sig till mig. De som anser mig vara Irak-vänlig är minst lika många som de som anser mig vara USA-vänlig.

Sanningen är att vi försöker värdera båda sidors nyheter. Men du är säkert medveten om att alla medier har samma problem.

Allt som Aftonbladet och alla andra medier rapporterar från kriget är tyvärr inte sant.

Fråga:

Varför nämns aldrig något om Iraks flygstridskrafter?

Har de kvar några av de 150 plan som förmodades vara i bruk.

Jag har i alla fall missat ev.rapportering kring detta.

Mvh/Christer Ander Skellefteå

Anders Gerdin svarar:

Jag vet inte men jag håller med dig om att det har kommit väldigt lite uppgifter hittills om Iraks flygvapen.