Erik berättar om skräcken

"Jag kunde inte röra mig - sen började luften ta slut"

1 av 6 | Foto: POLISEN
TVINGAS NER I LÅDAN Erik är 191 centimeter lång. Han tvingas krypa ihop i fosterställning för att få plats i lådan. - I detta läge så fruktade jag för mitt liv, berättar han.
NYHETER

Erik Westerberg tvingades ner i en trälåda.

Ihopkrupen i fosterställning, bunden och med ögon och mun ihoptejpade fördes han bort.

Syret höll på att ta slut i den stängda lådan. Erik Westerberg var skräckslagen:

- Jag fruktade för mitt liv, berättar han.

Klockan var strax efter tio på morgonen måndagen den 12 augusti förra året då allt började.

Erik Westerberg var ensam hemma i sin lägenhet på tredje våningen i ett bostadshus i centrala Stockholm.

Det var fortfarande högsommarvärme och han var ledig.

Erik Westerberg satt uppkopplad på internet och skrev ett mejl till en kompis när porttelefonen ringde.

- Du har fått blommor från Interflora, säger en röst.

Erik Westerberg berättar att han aldrig varit med om något liknande men han anar ingen fara utan trycker på porttelefonen, ställer upp lägenhetsdörren och avslutar uppkopplingen på datorn.

Efter en stund dyker en ung man upp i dörren.

När Erik Westerberg vänder sig om och lägger ifrån sig blommorna på en bänk för att kvittera mottagandet tar mannen fram en pistol.

- Han riktade den mot mig och säger att jag ska lägga mig ner på golvet med ansiktet nedåt.

Med silvertejp binds händerna fast bakom ryggen. Benen surras ihop. Ögonen och munnen tejpas. Därefter dras en luva över hans huvud.

Pistol mot huvudet

Erik Westerberg tvingas sedan ner i en låda som männen haft med sig. Han är 191 centimeter lång och tvingas krypa ihop i fosterställning för att få plats.

En pistol trycks mot huvudet och en röst säger.

- Inga ljud nu, annars skjuter jag dig i nacken.

Sedan försluts lådan.

- I detta läge så fruktade jag för mitt liv, säger Erik Westerberg.

- Jag var fastbunden och kunde inte röra mig. I början fanns luft i lådan men den tog snabbt slut.

Utanför porten väntar en skåpbil som lådan ställs in i. När bilen körs iväg öppnas till slut locket på glänt.

Efter ungefär 45 minuter stannar bilen. Han känner hur lådan lyfts och han bärs upp för en trappa och in genom en dörr där lådan ställs ner.

- Jag tippas framåt och dras ut ur lådan så jag står upp. Sedan säger de att det finns en säng framför mig. Jag blir tillsagd att sätta mig ner.

- Det var en planksäng med en liten madrass över som var rätt så rejält tunn, säger han.

Ögon tjepade i fem dygn

Erik Westerberg ser aldrig sina kidnappare eller något annat av omgivningen. Under de närmare fem dygn han hålls fånge är hans ögon övertejpade. Dessutom tvingas han ha en svart luva över huvudet.

När han lagt sig på sängen får han veta att han kommer att skjutas om han reser sig upp utan tilllåtelse.

Samtidigt som hoten uttalas hör han ljudet av mantelrörelse med en pistol.

Strax efter ankomsten till stugan där han ska hållas fången får Erik Westerberg order om att tala in ett meddelande på band som kidnapparna dikterar.

Han tvingas också avslöja koden till sitt Visakort och sin mobiltelefon som kidnapparna redan tagit.

Måndagen försvinner sedan i en dimma av skräck.

När han vaknar dagen efter inser Erik Westerberg att det bara finns en man kvar som vaktar honom. Enligt polisens förundersökning är detta Nenad Radic som kommit upp till Stockholm för att vara med vid kidnappningen.

Tisdagen är också ett töcken av rädsla när Erik Westerberg tänker tillbaka. Han minns att han får vatten att dricka när han är törstig. Han kommer också ihåg att han får göra sina behov på någon sorts campingtoalett som bärs fram till sängen.

En macka på tisdagen

På tisdagseftermiddagen ger vakten honom för första gången något att äta.

- Jag fick en Statoil-macka.

Vakten kan inte tala svenska men de upptäcker att båda förstår tyska och på detta språk kommer de att tala med varandra.

På onsdagen när kidnapparna lyckats få kontakt med Erik Westerbergs pappa och framfört sina krav om lösesumma blir vakten vänligare.

Erik Westerberg får en kudde. Vakten slår också på en gammal radio som finns i stugan.

Under fångenskapen får Erik Westerberg mycket lite att äta. En smörgås om dagen är allt.

Han får också tre ölburkar en kväll och kaffe får han dricka hur mycket han vill.

Kedjad fast i sängen

På onsdagen får han också silvertejpen runt händerna utbytt mot en kedja som låses fast i sängen.

Ibland var vakten intresserad av att prata med sitt offer. Han talade om konflikten i Jerusalem, kurdernas kamp i Turkiet, om narkotika, prostitution och aids.

- Och ständigt det där återberättand om vad farsan skulle göra, annars.

På torsdagsmorgonen skulle tidsfristen egentligen ha gått ut men Eriks Westerbergs pappa hade fått en dags uppskov.

Erik visste dock inget om spelet:

- Det enda jag fick veta var att tidsfristen var uppskjuten så att han skulle få fredag morgon på sig.

- Torsdagen och fredagen var faktiskt de lugnaste dagarna, för då kände jag mig inte hotad. Men måndag och tisdag var väldigt jobbiga. Framför allt tisdagen för då gick han omkring med den där pistolen hela tiden och knackade med den och sa, "rör dig inte, för då jävlar."

På fredagsmorgonen vaknade han vid tiotiden. Det blev sedan en nervös väntan.

Vakten var också spänd och satt ute hela förmiddagen och väntade på ett sista samtal.

"Han rökte som en galning"

- Sedan vid tre kom han in igen och berättade att allting verkar gått okej, det var någon slags kontakt med min far sa han, och att dom nu satt i bilen. De skulle återringa när de hade kollat pengarna.

- Så det var att vänta. Han satt där bredvid mig och rökte som en galning.

Så ringde telefonen en sista gång. De hade fått alla pengar de begärt. De hade lyckats och Erik Westerberg skulle släppas.

- Nu var vi vänner sa han, nu hade farsan betalat och allting var lugnt.

Erik Westerberg fördes ut till bilen. Han tvingas krypa ner på golvet och efter några minuters körning stannar bilen.

Han förs in på en stig där han får sätta sig vid ett träd och blir fastlåst.

Han får en ask cigaretter och tändstickor i fickan.

Vakten lyfter bort huvan från huvudet men tejpen över ögonen är kvar.

- Han sa till mig att vänta tre minuter med att dra av mig den.

Efter några minuter kan Erik Westerberg ta bort tejpen.

För första gången på fem dygn ser han dagsljuset.

En stund senare kommer polisen och hittar honom.

Thomas Gustafsson, Camilla Norström