Är det tillräckligt att inta Bagdad?

NYHETER

Har slaget om Bagdad börjat? Eller är det bara striden om Bagdads flygplats? Tja, det beror på hur det går. Den amerikanska styrkan vid flygplatsen är inte huvudstyrkan. Det rör sig nog snarare om hundratals än om flera tusen soldater. Som testar motståndet och kör tills det tar stopp.

Flygplatsen är en symbol, och dess erövrande kan ha ett stort signalvärde: ”Nu är vi här.” Men den kan knappast användas förrän omgivningarna är helt säkrade. Handburna robotar kan skjuta ned flygplan och helikoptrar. Artilleri kan skjuta mot banorna. Säkerheten kan inte garanteras.

Även om hela USA-styrkan vore framme vid eller i Bagdad, så är den inte stor. Bara lite drygt tre divisioner. Den har varit i gång i mer än två veckor. Därtill måste de avdela folk till att bevaka sina bakre linjer. Och förstärkningen eller avlösningen dröjer. Så vad kan de göra under tiden?

De kan ju tänkas chansa och fortsätta in mot centrum. Det skulle kunna bli signalen till en kupp eller ett uppror mot regimen. Men det skulle också kunna leda till blodiga bakslag i bakhåll. Det är en sak att tuta på i öppna landskap. En helt annan att stappla fram i storstadsdjungeln.

I stället kan man gå runt staden för att påbörja en inringning. En sådan kan dock knappast bli komplett. Och ringen skulle bli vådligt tunn. En tredje variant är att ”gräva ner sig” och stanna där man är. Knappast lockande – rörelse ger skydd. Men båda dessa alternativ verkar säkrare än att rusa in.

Om man ska inta Bagdad finns det olika sätt. Helt uteslutet är det sovjetiska från andra världskriget där man kastade in våg efter våg av soldater. Fler och snabbare än vad tyskarna hann skjuta dem. Så mycket soldater har inte amerikanerna, ej heller den inställningen. Klassisk belägring är inte heller aktuell. Sedan årtusenden har svält och sjukdomar fått inneslutna städer på fall. Detta är omöjligt nu – både humanitärt och politiskt.

Att sätta staden i brand är en annan urgammal metod. Under senaste seklet kompletterat med att lägga den i ruiner. Brandbomber och spränggranater fick ofta göra det jobbet under andra världskriget. Men än så länge har USA ett stort lager precisionsvapen. Även om till exempel antalet kryssningsrobotar minskat betänkligt redan. Så vad tänker de göra? Hoppas på att staden ”öppnas” utan att något av ovanstående inträffat. Eller göra något annorlunda – men vad?

Irakierna har också en del att fundera över. Ska man skjuta mot alla flyganfall? Eller spara luftvärnet tills det verkligen behövs och gör nytta? Mot lågtflygande flygplan och helikoptrar i slaget om Bagdad. Ska man möta amerikanerna öppet när man har chansen? Eller ge intryck av att styrkorna inte har någon stridsförmåga kvar? Så att amerikanerna luras att gå för fort fram.

Ett antal stora frågetecken finns förutom Saddam Husseins hälsa och vistelseort. Vilket skick är de irakiska styrkorna i? Håller republikanska gardet ihop? Vilken förmåga att leda och samordna förband finns fortfarande? Fungerar luftvärnet? Hur länge fortsätter organiserat irakiskt motstånd? Och hur mycket irreguljärt motstånd blir det?

Vad har amerikanerna för sig på andra ställen än Bagdad och vägen dit från Kuwait? Det talas mycket om vad som händer söder om stan. Men vad har de för sig i västra Iraks öknar? Och vad håller de och kurderna på med i norr? Finns det fler förband som vi inte har en aning om var de är och vad de gör?

Är det nödvändigt att inta Bagdad? Men minst lika viktig är frågan: Är det tillräckligt? Tänk om regimen likt den sovjetiska 1941 drar iväg till en mer skyddad och tillbakadragen plats. Tänk om ledningen redan är i Kirkuk eller Tikrit

?

Hans Zettermark (säkerhetsexpert)