Nu börjar striden om Iraks framtid

Det kommer ta åratal att införa demokrati

NYHETER

AMMAN

Kriget är inte över ännu. Men redan har bråket börjat om Iraks framtid och återuppbyggnad.

USA vill bestämma det mesta självt. Övriga världen vill ge FN en viktig roll.

Att vinna freden kan bli mycket svårare än kriget.

1. Vem ska styra Irak när kriget är över?

USA har utsett en övergångsadministration. En skapelse av Pentagon med syftet att hålla FN utanför. Högsta hönset blir den pensionerade generalen Jay Garner. Han var med under Kuwaitkriget. Under sig har han tre ansvariga för var sin geografisk del av Irak. General Buck Walters, södra Irak, f d ambassadören Barbara Bodine, centrala Irak och general Bruce Moore, norra Irak. Steg två blir en interimregering med stark irakisk representation. Steg tre blir demokratiska val. De kan förmodligen inte hållas förrän tidigast ett år efter att kriget är över.

2. Vad blir FN:s roll?

Mycket oklart än så länge. USA medger att FN ska få någon form av roll men eftersom det är deras soldater som offrat sig i kriget anser USA att det är dom som bestämmer. EU, Ryssland, Kina och arabvärlden har alla krävt att FN borde sköta övergångsadministrationen. Trolig kompromiss är att FN till slut får ansvara för det humanitära arbetet i Irak.

3. En rad irakiska exilorganisationer finns utomlands. Vill inte de vara med och styra?

Definitivt, men de har svårt att enas. Dessutom har exilirakierna ofta inte varit i Irak på många år och ses delvis som svikare.

4. Finns det en spricka mellan USA och Storbritannien om Irak efter kriget?

Ja. Bush och Blair är delvis oense om hur återuppbyggnaden ska gå till. Blair vill ha en ny FN-resolution som ger FN en ledande roll. I hans ögon reparerar det några av de broar som raserats mellan FN-länderna till följd av kriget. Det ökar också chansen att EU, Världsbanken och IMF kan vara med och dela på kostnaden för återuppbyggnaden. Under toppmötet på Nordirland i går och i dag diskuterar Blair och Bush dessa frågor.

5. Hur länge tänker USA behålla makten över Irak?

Officiellt är linjen att de bara ska stanna så länge som är absolut nödvändigt. I verkligheten är det troligt att amerikanska trupper kommer att finnas i Irak under minst två år.

6. Är inte risken stor att de utländska trupperna ses som ockupationsmakt?

Deras närvaro på arabisk jord kommer att reta både irakier och muslimska fundamentalister över hela arabvärlden.

7. Hur stor är risken att Irak faller sönder?

Många Irakkännare varnar för just detta. Irak består egentligen av tre delar. I norr dominerar kurderna, i centrala delarna är sunni-muslimerna i majoritet och i söder shiiterna. Traditionellt har de haft svårt att komma överens.

8. Kommer alla med- lemmar i baath-partiet att rensas ut?

Tvärtom. För att så snabbt som möjligt få i gång ett normalt liv med elförsörjning, vatten, kollektivtrafik med mera så måste man återinsätta regimtrogna som jobbade på lägre nivåer och inte direkt kan göras ansvariga för regimens övergrepp.

9. Hur länge tar det

innan Irak är en demokrati?

Åratal. Konceptet är okänt för de flesta irakier som levt mer än tre decennier i en järnhård diktatur. Att tro att demokrati ska kunna införas ovanifrån av en ockupationsmakt är milt uttryckt naivt.

10. Hur vet man när kriget är slut?

Om Saddam Hussein dödas eller fångas är saken klar. Utan den skalpen blir det mer en fråga om när irakierna är beredda att mentalt inse att regimen är borta och lägga ner sina vapen.

Wolfgang Hansson