Nu spricker alla regeringens mål

Dystra besked för Ringholm - och svenskarna

NYHETER

Regeringens mål spricker, det ena efter det andra.

Erkännandet kommer i finansminister Bosse Ringholms vårbudget som presenteras nästa vecka.

Bosse Ringholm.
Bosse Ringholm.

Nyhetsbyrån TT spräckte i går budgetens finansplan, det politiskt intressanta dokument som inleder varje statsbudget.

Det är dystra besked regeringen ger. Inte bara till svenska folket utan också för sin egen del. De mål som regeringen satt upp för sin verksamhet uppnås nämligen inte. Inte ett enda.

Fyra procents arbetslöshet. Inför valet till partiledare och statsminister våren 1996 lade statsminister Göran Persson fram en plan, Perssonplanen.

Rejält magplask

En av de mest uppmärksammade punkterna var att halvera den öppna arbetslösheten till fyra procent senast år 2000.

Målet uppnåddes 2001 då siffran var 3,9 procent. Förra året blev den 4,0 procent.

Men i år och nästa år blir det ett rejält magplask. Regeringen själv tror att 4,5 och 4,3 procent kommer att gå helt utan arbete.

80 procents sysselsättning. Ett nytt sysselsättningsmål sattes upp som skulle ersätta Perssons fyra procent. Senast år 2004 skulle 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år jobba.

Men så kommer det inte att bli. Enligt finansplanen blir nästa års siffra 77,6 procent, samma som i år. Inte ens 2006 kommer åtta av tio vuxna ha ett arbete.

Halverat beroende av socialbidrag. Det tredje målet som regeringen satt upp för sin verksamhet är att halvera antalet människor som är beroende av socialbidrag för sin försörjning.

1999 var det 115 000, räknat på heltid. Nästa år skulle det vara hälften så många.

Det målet kommer inte heller att uppnås om regeringen får rätt i sina prognoser.

Att målen spricker beror på den allmänna nergången i ekonomin som förvärrats av kriget i Irak. Men Sverige lider även av hemmalagade problem.

Ett sådant är de höga löneökningarna. Förra året ökade lönerna med fyra procent vilket var mer än i resten av EU och USA. Det är oroande eftersom Sveriges konkurrenskraft hotas om lönerna stiger mer här än i omvärlden. Vår export blir helt enkelt dyrare jämfört med konkurrenternas.

Mindre klirr i kassan

En annan siffra som sticker ut är den realt disponibla inkomsten, inkomsten efter skatt och inflation. Den ökade förra året med 4,7 procent, den högsta siffran på 28 år.

I år blir det mer normala 1,7 procent och nästa år blir det ännu mindre klirr i hushållskassan.

Att vi fick så mycket mer pengar att röra oss med förra året beror på ett lyckligt sammanträffande. Valåret 2002 sänkte riksdag och regering skatterna. Samtidigt som lönerna ökade ganska mycket. Det kommer att dröja länge innan det händer igen.

Så tror regeringen att 2003 blir

Lena Mellin