Här fortsätter kriget

Efter Saddam: Irak kan bli ett nytt Jugoslavien

NYHETER

Kriget må vara slut men Irak fortsätter att vara ett minfält.

Viktiga personer vägrade infinna sig vid gårdagens första möte för att forma Iraks framtid.

I bästa fall kan den USA-ledda politiska processen leda till demokrati.

I värsta fall blir Irak ett nytt Jugoslavien.

redan oeniga I går arrangerade USA det första mötet mellan dem som planeras att ta över Irak efter Saddam Husseins regim. Motsättningarna är stora - några av de viktigaste ledarna dök inte ens upp på mötet. Bland dem som kom var tonen hetsig och konflikterna mellan de tre huvudgrupperna - kurder, shiiter och sunniter - riskerar att förvandla Irak till ett nytt Jugoslavien.
redan oeniga I går arrangerade USA det första mötet mellan dem som planeras att ta över Irak efter Saddam Husseins regim. Motsättningarna är stora - några av de viktigaste ledarna dök inte ens upp på mötet. Bland dem som kom var tonen hetsig och konflikterna mellan de tre huvudgrupperna - kurder, shiiter och sunniter - riskerar att förvandla Irak till ett nytt Jugoslavien.

Platsen var en gammal flygbas i Tallil nära staden Nasariyya. Ansiktena okända även för de flesta irakier. USA-generalen Jay Gardner som ska leda Irak de närmaste månaderna tvingades konstatera att ett antal tongivande irakier uteblev.

Ledaren för den största shiamuslimska gruppen, Abdul Aziz Hakim, stannade hemma med motiveringen att han vägrar delta i något som kan vara början på "en ny kolonialisering av Irak".

Omstridd kandidat

Pentagons huvudkandidat till ny irakisk ledare, den omstridde Ahmed Chalabi, skickade en underhuggare i sitt ställe. Exil-irakier är per automatik misstänkta för att vara USA-lakejer i vanliga irakiers ögon. Två framstående exil-irakier som av USA flögs in i landet under krigets slutskede mördades av uppretade rivaler.

Mötet i går som samlade en rad irakiska politiska grupper möttes av omfattande anti-amerikanska demonstrationer.

USA:s första försök att lägga grunden till en irakisk övergångsregering som inom ett halvår eller mer kan ta över mötte kraftigt mothugg.

Svårigheten att ens få ledande personer att träffas öga mot öga ger en fingervisning om vad som återstår att göra i det av etniska, religiösa och klankonflikter splittrade Irak.

Saddam Hussein höll samman den irakiska statsbildningen med ett förtryck av monstruösa dimensioner. I det avseendet påminde han om Joseph Tito i Jugoslavien.

Precis som Jugoslavien föll sönder efter Titos död riskerar Irak nu att gå samma öde till mötes.

Tre huvudgrupper

Tre huvudgrupper slåss om inflytandet:

Kurderna kontrollerar norra Irak. De säger sig vara nöjda med någon form av federal statsbildning som ger dem fortsatt stort självstyre. Men de vill gärna införliva städerna Mosul och oljerika Kirkuk i sin delstat. I dessa städer finns en arabisk minoritet som inte är lika förtjust. Turkiet har hotat invadera om kurderna får kontroll över dessa städer.

Shia-muslimerna i söder utgör 15 av Iraks 25 miljoner invånare. Deras form av islam är dominerande religion i grannlandet Iran. Shiiterna har liksom kurderna förtryckts extra brutalt under Saddams välde. Nu kommer de att vilja spela en dominerande roll.

Sunnimuslimerna. Håller framför allt till i Iraks centrala delar. Mest gynnade under Saddam. Som minoritet riskerar de nu att gå miste om sin särställning.

Förutom dessa finns det undergrupper inom varje plus ett komplicerat klansystem där mycket av makten traditionellt ligger.

Det krävs ingen särskilt konspiratoriskt lagd person för att inse att de latenta motsättningar som ligger här kan sätta många krokben för försöken att införa demokrati av västerländskt snitt.

Med stor skicklighet och lyhördhet går säkert många av problemen att lösa. Men har president Bush det tålamod som krävs för att driva processen till ett lyckligt slut?

Wolfgang Hansson