Massflykt från vänsterpartiet

Aftonbladet/ Sifo: Förtroendet för Gudrun Schymans efterträdare är rekordlågt – miljöpartiets duo blev vinnare

NYHETER

Efter Gudrun Schymans avgång tog förtroendet för vänsterpartiets ledning hissen rakt ner i källaren.

Enligt Aftonbladet/Sifo ställer bara var tionde svensk upp bakom vikarierna Ulla Hoffmann och Ingrid Burman.

VIKARIERNA Efter Gudrun Schymans fall har vänsterpartiet störtdykt. En av tio väljare stöder Ingrid Burman och Ulla Hoffmann.
Foto: STEFAN JERREVÅNG
VIKARIERNA Efter Gudrun Schymans fall har vänsterpartiet störtdykt. En av tio väljare stöder Ingrid Burman och Ulla Hoffmann.

Sedan Aftonbladets/Sifos förra mätning av förtroendet för partiledarna i december har två av dem avgått. 29 januari lämnade Gudrun Schyman (v).

Den 1 april följde Bo Lundgren hennes exempel. Formellt lämnar han först vid partistämman i oktober.

I båda fallen har det lett till att förtroendet för partiets ledning har minskat rejält. Mest dramatisk är nedgången för vänsterpartiet.

I slutet av förra året uppgav mer än var tredje svensk, 37 procent, att de hade stort eller mycket stort förtroende för vänsterledaren Gudrun Schyman. För Ulla Hoffmann och Ingrid Burman är siffran bara tio procent. Det är det största raset under de åtta år Aftonbladet/Sifo mätt förtroendet för partiledarna.

På uppgång

Tio procent är en mycket dålig siffra, på gränsen till bottenrekord.

1995 hade bara åtta procent stort eller mycket stort förtroende för Maria Leissner, då fp-ledare.

En duo på uppgång är däremot språkrören Maria Wetterstrand och Peter Eriksson. För ett år sedan, innan de tillträdde, var förtroendet för miljöpartiets ledning nere på samma låga nivå som vänsterpartiets i dag, tio procent.

Sedan dess har det mer än fördubblats.

Sänke eller flöte

En populär partiledare är inte en överlevnadsfråga för ett parti.

Däremot påverkar det på marginalen. En partiledare kan fungera som sänke eller flöte. Hoffmann och Burman är sänken. Wetterstrand och Eriksson däremot är flöten, eller röstmagneter, för sitt parti.

Göran Persson (s)

52 procent, –1 procent

För ett år sedan stod Göran Persson på topp. 61 procent av väljarna hade stort eller mycket stort förtroende för statsministern. Sedan dess har han backat steg för steg.

Trots det är Persson männens och ungdomarnas solklara favorit, sex av tio står bakom statsministern.

Kvinnorna intar en betydligt svalare hållning.

Alf Svensson (kd)

47 procent, +1 procent

Även Alf Svensson har en manlig fanclub medan kvinnorna är mer avvaktande. Förtroendet för Svensson var som högst 1999, sedan dess har kurvan vänt neråt.

Ändå har Svensson bestämt sig för att köra fram till nästa val, hösten 2006. Det kan visa sig vara ett vågat beslut.

Lars Leijonborg (fp)

31 procent, –4 procent

Folkpartiledaren har inte riktigt lyckats förvalta den oväntade framgången i valet i höstas.

Föga förvånande backar han något i den här mätningen. Men jämfört med för ett år sedan har förtroendet för Lars Leijonborg fördubblats.

Maud Olofsson (c)

29 procent, oförändrat

Män litar uppenbarligen mer på män medan kvinnor har högre förtroende för andra kvinnor. Det är visserligen en generalisering men stämmer förutom på Persson och Svensson också in på centerledaren.

Skillnaden i förtroendet mellan könen för Maud Olofsson är dock inte remarkabelt stor, bara fyra procent.

Maria Wetterstrand/Peter Eriksson (mp)

25 procent, +4 procent

För ett år sedan var förtroendet för miljöpartiets språkrör i botten. Bara tio procent hade stort eller mycket stort förtroende för Lotta Nilsson Hedström och Matz Hammarström.

Vid kongressen i maj byttes ledningen ut. In kom då okända Maria Wetterstrand och partiets mest framgångsrika kommunalråd Peter Eriksson.

Resultat: förtroendet tog ett rejält kliv uppåt. Jämfört med förra året har det mer än fördubblats. Bland ungdomarna är förtroendet på rekordhöga 36 procent.

Bo Lundgren (m)

20 procent, –6 procent

Aftonbladet/Sifo gjordes efter att Bo Lundgren meddelat att han lämnar partiledarposten vid stämman i höst. Det är alltså inte särskilt underligt att förtroendet för honom hamnar på en ny bottennivå.

Väljarna har redan rationaliserat bort Lundgren från den politiska kartan.

Nu, precis som i december, ligger han näst sist i partiledarligan. Det är ingen naturlig plats för ordföranden i riksdagens näst största parti. Han ska ligga högre.

Lundgrens nedgång är statistiskt säker.

Ulla Hoffmann/Ingrid Burman (v)

10 procent, –27 procent

För vänsterpartiet är ledningsbytet något av en katastrof. Gudrun Schyman låg trea i partiledarnas förtroendeliga.

Den vikarierande efterträdarduon, vice ordförande Ulla Hoffmann och andre vice ordförande Ingrid Burman, kommer inte i närheten av den positionen. De ligger sist.

En förklaring kan vara att de är okända. En annan att de är vikarier. Schymans efterträdare utses först om tio månader. Väljarna är rationella och varför bry sig om ett par som i alla fall ska bort inom kort?

Det usla förtroendet för Hoffmann och Burman ska läggas till partiets andra problem, framför allt stark intern opposition mot budgetuppgörelsen med regeringen.

I ett sådant läge behövs en stark ledning. Det har inte vänsterpartiet.

Nedgången för vänsterledningen är, givetvis, statistiskt säkerställd.

Sifo telefonintervjuade ett riksrepresentativt urval på 962 personer över 18 år mellan den 7 och 10 april.

Lena Mellin