Hon är deckare på kyrkogården

Birgitta jagar dem som inte sköter sina gravar

NYHETER

GÖTEBORG

Hennes titel är assistent på Göteborgs kyrkogårdsförvaltning. Men jobbet är mer spännande än så.

Birgitta Liljeqvist är gravdeckare.

Hon jagar rätt på ägare till vanvårdade gravar.

Tas tilLbaka efter TIO ÅR Genom detektivarbete i register och gamla handlingar, en skylt på graven och annonser i tidningen gör Birgitta Liljeqvist allt för att hitta ägarna till försummade gravar. Efter tio år kan graven tas tillbaka - men de dödas ben får inte röras.
Foto: ULF NYLÉN
Tas tilLbaka efter TIO ÅR Genom detektivarbete i register och gamla handlingar, en skylt på graven och annonser i tidningen gör Birgitta Liljeqvist allt för att hitta ägarna till försummade gravar. Efter tio år kan graven tas tillbaka - men de dödas ben får inte röras.

- Man blir glad i hjärtat när någon blir överlycklig för att vi spårat dem, säger hon.

En kvinna kunde hon spåra till södra Sverige. Kvinnan berättade att mammans sambo hade lovat höra av sig om han inte längre orkade sköta graven. Mannen hade dock avlidit och begravts på annan plats, ingen hade känt till hans löfte. Dottern betalade genast för skötsel av mammans grav.

Birgitta Liljeqvist får tag i ägare till ungefär hälften av gravarna, hittills ett par hundra. Är det ovanliga namn tar hon hjälp av statens personadressregister, Spar. Med vanliga namn är det värre.

Splittrade familjer

- Förr använde man inte personnummer, så är det en Karl Svensson blir det svårt. Ibland kan jag hitta namn på någon som betalade en faktura flera år tidigare, ibland kanske det har funnits en kontaktperson. Det gäller att klura och försöka på alla möjliga sätt.

Det finns många skäl till att gravar inte vårdas.

- Familjer har splittrats eller dött ut, anhöriga kan ha flyttat till andra städer eller andra länder.

Granngravarnas ägare klagar ofta om en grav är ovårdad, men kyrkogårdsförvaltningen gör också gravsyner, två per år. Inför allhelgonahelgen sätter man en skylt på ovårdade gravar och ber ägarna att kontakta kyrkogårdsförvaltningen.

Under ett år har de chansen att höra av sig.

Tar illa vid sig

Samtidigt letar Birgitta Liljeqvist. Om hon hittar innehavaren skickar hon ett standardbrev.

- En del kan bli upprörda och ta illa vid sig när det står att graven är vanvårdad. Men det går nästan alltid att tala med folk och förklara.

Vissa avstår från att behålla graven, andra väljer att betala för skötsel.

Om deckarjobbet misslyckas kommer nästa steg: en annons i lokala Göteborgs-Posten där ägarna till de försummade gravarna efterlyses.

Efter sju gravsyner, två års efterforskningar och ett års väntetid som gardering, kan så kyrkogårdsförvaltningen starta proceduren att återta graven.

Men de dödas ben får inte röras. I vissa återtagna gravar kan det bara bli fråga om urnbegravningar, i andra kanske en eller två kistor får plats.

Grav för en tid - eller för alltid

Lena Olsson