EMU kan ge lägre räntor

NYHETER

STOCKHOLM

Det blir lägre boräntor om Sverige röstar bort kronan, hävdar ja-sidan inför höstens folkomröstning.

Med dagens dystra konjunkturläge i EMU är det helt sant. Men situationen kan vara omvänd när Sverige väl ska införa euron.

Konjunkturläget är dystert i de stora EMU-länderna. Särskilt Tyskland har gått ner i ekonomisk brygga och ligger nu nära nolltillväxt. Det är ett av skälen till att den europeiska centralbanken (ECB) har en styrränta på bara 2,50 procent.

I Sverige är konjunkturläget bättre. Riksbanken som sätter sin styrränta för att hålla en lagom temperatur i den svenska ekonomin ligger en hel procentenhet högre, på 3,50 procent.

Om Sverige röstar ja till euron försvinner Riksbankens makt att sätta räntan för Sverige. I stället kommer ECB:s styrränta att gälla även i Sverige. I dagsläget skulle ett svenskt EMU-medlemskap alltså sänka den rörliga räntan på bolånen, som styrs direkt av Riksbankens reporänta, med uppemot en hel procentenhet. Det skulle innebära stora vinster för de svenska låntagarna.

Inte helt entydigt

Den privatekonomiska fördelen pekar ja-sidan gärna på medan nej-förespråkarna gärna koncentrerar sig på andra argument i EMU-debatten. Men om man försöker se hela bilden blir den lite mindre entydig även när det gäller plånboksfrågorna.

Anledningen till att ECB:s styrränta just nu ligger lägre än Riksbankens är just att konjunkturläget skiljer sig åt. Ränteskillnaden är rentav ett tecken på att konjunkturerna inte riktigt är i fas. Om Sverige plötsligt skulle få ECB:s ränta skulle det innebära en väldig stimulans för den svenska ekonomin och risken för att inflationen skulle skena iväg skulle öka rejält.

Utan egen centralbank skulle Sverige inte heller kunna bekämpa den inflationen på vanligt sätt. I stället blir det en uppgift för regering och riksdag att se till att prisökningarna inte drar iväg om Sverige går med i EMU. Det är en svår men kanske inte omöjlig uppgift.

Obehagligt

Men utan egen centralbank måste regeringen ta fram andra, oftast obehagliga, förslag för att hålla nere prisökningarna. Det kan handla om skattehöjningar, bidragsminskningar eller andra sätt att dra in pengar så att hushållen får mindre över. Om EMU-medlemskapet har en fördel genom lägre räntor så betyder det också en nackdel genom att pengarna tas tillbaka på andra sätt.

Dessutom utgår EMU-debattens ränteresonemang från dagens konjunktur där Sverige har högre fart än centrala Europa. Om ja-sidan vinner höstens folkomröstning dröjer det till 2006 innan kronan ersätts av euron. Fram tills dess hinner mycket hända med konjunkturen. I teorin är det fullt möjligt att den svenska konjunkturen då har stannat av medan den tyska återhämtat sig och växlat upp till högkonjunktur. Då - om det blir nej i folkomröstningen - skulle den svenska styrräntan ligga lägre än ECB:s.

ECB:s inflationsmål lägre än Riksbankens

Sten Gustafsson/TT