Så här mycket skulle din mat kosta i euro

Liten risk för prishöjning vid valutabyte

NYHETER

Ja-sidan samlar sig nu till en offensiv för att vinna folkomröstningen om euron.

Två tunga organisationer i näringslivet lovar prisstopp i flera månader.

Men har löftet någon betydelse?

Statsminister Göran Persson åt i går frukost med Lars Leijonborg (fp). På fredag breder han marmelad på smörgåsen tillsammans med Bo Lundgren (m) och Alf Svensson (kd).

50 tänker rösta nej

De fyra partiledarna på ja-sidan inför folkomröstningen om euron erkänner att de ligger på efterkälken. Genom att samordna kampanjerna vill de öka slagkraften.

Det är ett av många bevis för att ja-sidan, som hittills räknat med en promenadseger, nu samlar sig för att vända opinionen. Enligt senaste Sifo tänker 50 procent rösta nej medan 34 procent har bestämt sig för ja.

Två tunga näringslivsorganisationer, Svensk Handel och Sveriges Hotell- och restaurangförbund, fyrade i går av tungt artilleri. De lovar ett totalt prisstopp en månad före och en månad efter valutabytet. Priserna skulle i så fall ligga helt still i december 2005 och januari 2006.

Generöst, kan tyckas. Men hur är det egentligen?

Sverige avser att inte använda sig av 1- och 2-centsmynt. Mynten kommer att vara lagliga betalningsmedel men inte produceras för den svenska marknaden. Finland gjorde samma sak när de bytte till euro.

Det har av vissa framställts som om priserna kommer att öka mer än nödvändigt i samband med ett eventuellt valutabyte.

Men så behöver det inte bli. Enligt den kommande lagen om prisinformation i samband med övergången till euro kommer alla priser att översättas rakt av. Ett halvkilo köttfärs för 20,03 kronor kommer alltså att kosta 2,21 om kursen är densamma som i dag.

Avrundas som i dag

Samma avrundningsregler som nu kommer att gälla. I dag jämnar man av till närmaste 50-öring, med euron till närmaste 5-centare.

I kassan kommer färsen, om det är den enda vara som köps, alltså att kosta 2:20. Handlar man flera varor är det totalsumman som avrundas.

Frånvaron av småmynt ser alltså inte ut att höja priserna om Sverige byter valuta.

Ändå kan man förstå de två näringslivsjättarna. I de tolv länder som bytte valuta 1 januari 2002 har man klagat högljutt på omotiverade prishöjningar. Exempelvis chockhöjdes priserna för toalettbesök i Helsingfors. En kopp kaffe eller en öl grävde större hål i plånboken än tidigare.

Fakta är följande. Enligt EU:s statistikbyrå ledde valutabytet till att priserna ökade mellan 0,1 och 0,2 procentenheter mer än de annars skulle ha gjort. Vissa handlare passade helt enkelt på.

Löftet betyder inget

Men effekten var övergående. Under det första året med de nya sedlarna och mynten steg priserna i euroländerna med 2,2 procent. Året innan var siffran 2,6 procent.

I EU-länder utan euro, Sverige, Danmark och Storbritannien, var prisökningarna i genomsnitt lika höga. Året före var siffran 2,3 procent.

Prisstoppet är alltså en gest för att förmå tveksamma att rösta ja.

I praktiken betyder löftet mycket litet. På gränsen till ingenting.

Lena Mellin