Är det värt priset, Ylva?

Parterna pratar - men fortfarande inte med varandra

1 av 2 | Foto: SVEN-OLOF ENGLUND
VILL INTE PRATA? Kommunalarbetarförbundets ordförande Ylva Thörn har precis lagt ett nytt varsel som omfattar 18 000 bussförare och spårvagnsförare samt 500 p-vakter. - Våra pengar räcker ganska länge till, säger hon.
NYHETER

Markus Gustafsson har hänförande utsikt från sitt fönster högt uppe i Kommunförbundets lokaler.

Om han tittar ut skulle han, åtminstone teoretiskt, kunna se huset där Kommunals ordförande Ylva Thörn sitter 2,7 kilometer norrut.

Men Gustafsson hinner så sällan lyfta blicken.

Nu står han vid sitt skrivbord och bläddrar i papper och pratar för sig själv, bläddrar och bläddrar, för allt är så bråttom. Ylva Thörn varslar om att ta ut 18 000 buss- och spårvagnsförare i strejk. Också.

Gustafsson har inte tagit av sin beiga jacka. Han är på språng, men tills vidare gäller språnget bara konferensbordet i hans rum, som egentligen är två små moduler med borttagen mellanvägg.

"De kan alltid låna av LO"

Han ska träffa sin konfliktgrupp som består av förhandlare och utredare. Thörn har skrivit en debattartikel i Aftonbladet som kräver ett snabbt svar.

När den lilla gruppen sitter runt det lilla konferensbordet i det lilla rummet - allt verkar krympt, utom Gustafssons utsikt - drar han med vänstra pekfingret över Thörns artikel och gestikulerar med högra handen.

- Hon skriver "reaktionära krafter". Det får politikerna kommentera. Här står att vi alla måste betala vård, skola, omsorg ... är det inte det vi gör?

Gustafsson gnuggar sig i ögonen. Informatören Christina Lindahl antecknar. Hon ska skriva debattartikeln som Gustafsson sedan ska underteckna. Gustafsson pratar.

- Jag tror att Kommunal kan hålla på hur länge som helst. De har så mycket pengar. Och de kan alltid låna av LO. I grunden måste deras förhandlingsdelegation göra ett övervägande: Kan vi komma längre?

"Kommunal åkte hem"

Han lyfter huvudet, men blicken söker sig ändå inte utanför fönstret med utsikten över Riddarfjärden och Gamla stan och hela norra Stockholm.

- Ylva säger att vi arbetsgivare ska gå ner från läktaren. Ja, säger jag. Medlarna ville att vi skulle starta samtalen någonstans mitt emellan oss och Kommunal. Men Kommunal sa nej och åkte hem.

25 kvarter rakt norrut sitter Ylva Thörn i sitt tjänsterum som har utsikt över Hagagatan och Odenplan. Den är inte lika vacker som Gustafssons, men å andra sidan har Thörn ett betydligt större rum.

Även Thörn pratar. Hon sitter i en fåtölj, tillbakalutad, inte ett dugg stressad, och säger:

- Våra pengar räcker ganska länge till. Men jag hoppas att vi kan teckna ett avtal snart.

Ylva Thörns problem är att hon i fem veckor lett en strejk som inte tycks ha fört Kommunals medlemmar en meter närmare målet, 5,5 procents löneökning.

Å andra sidan har hon ännu inte tagit i ordentligt, vilket hon gör på måndag då 46 000 anställda i 136 kommuner lägger ner arbetet på obestämd tid.

Å tredje sidan börjar snart sommarlovet, och hur många kommer då att märka Ylva Thörns krafttag? När den frågan ställs svarar hon, ganska defensivt:

- En del idrottsengagemang måste ställas in därför att Räddningsverket inte kan vara där.

Inställda fotbollsmatcher! I så fall kommer Kommunals storstrejk att gå till historien som den lamaste i arbetarrörelsens historia.

Pratar - men inte med varandra

Å fjärde sidan ska bussförarna börja strejka i juni, så den som tänker åka buss till sommarnöjet kan känna sig blåst.

- Jag ställer inte upp på att våra medlemmar alltid ska få höra: Vi har inte råd att betala, men vi vill gärna ha era tjänster. Kommunerna måste betala för tjänster som vi alla behöver, säger Thörn.

Markus Gustafsson och Ylva Thörn pratar och pratar, men inte med varandra sedan den elfte maj. Jo, de möttes i en tevestudio i tisdags, men där utbytte de ståndpunkter som de redan kände till.

När ska de börja prata med varandra igen? Ingen av dem vet. Bägge redogör för sina arbetsdagar, som är fulla av möten. De vandrar från möte till möte på sina respektive kontor, 25 kvarter från varandra, i väntan på att den andre ska tappa orken.

- Jag tar en dag i taget. Just nu sitter jag här och ser inga tecken på nya kontakter med arbetsgivarna, säger Ylva Thörn.

- Vi kan inte gå med på Kommunals krav, säger Markus Gustafsson.

Bägge tänker denna fredag åka hem till sina familjer i vanlig tid, för det finns ändå inget de kan göra.

Säger de.

Allt färre stöder strejken

Peter Kadhammar