Psykvården är i kris

27000 vårdplatser försvann - på 35 år

1 av 4 | Foto: STEFAN NILSSON
–14000 vårdplatser behövs i Sverige, säger docent Markus Heilig.
NYHETER

Antalet vårdplatser har minskat, antalet läkare också.

Men inte antalet vårdbehövande.

1968 fanns det 33 000 vårdplatser, i dag finns det 6 000.

Den psykiatriska vården är i djup kris.

- Vi har inte kvar någon kapacitet för att vårda de svårast sjuka människorna. De får inte någon vård alls eftersom de är för sjuka, säger Markus Heilig, verksamhetschef och docent i psykiatri på Huddinge universitetssjukhus.

Det paradoxala är att psykiatrivården i dag är så nedmonterad att de människor som är i störst behov av vård inte får det.

"För sjuka för vård"

- Den akuta slutenvården är överbelastad och långsiktig vård finns inte i den utsträckning som behövs.

- De senaste två exemp-len på akuta psykoser, alltså mannen som slog med ett järnspett vid Åkeshovs tunnelbanestation och dödade en människa och mannen med bilen på Västerlånggatan, visar att vården inte fungerar.

- Båda har varit för sjuka för att få vård, säger Markus Heilig.

I går sa socialminister Lars Engqvist att man ska granska om det finns brister i den psykiatriska vården.

Hans närmaste man, statssekreterare Mikael Sjöberg, säger:

- Det har nu inträffat två allvarliga händelser på

ganska kort tid och då kan det vara intressant att se hur vården har hanterat det här.

- Vi vill ta reda på om det finns något systemfel.

Vilken myndighet som ska granska detta var i går inte bestämt. Inte heller hur snabbt socialdepartementet vill ha svar.

Inget politiskt beslut

Nedmonteringen av psykvården började redan 1968.

Då fanns det 33 000 vårdplatser på psykiatriska sjukhus och institutioner. I dag finns det 6 000.

- Någonstans, mellan tummen och pekfingret, slussades 27 000 patienter ut i samhället utan att det fanns något politiskt beslut på att det skulle ske. Läkarna gjorde det i den samhällsanda och den jättestora diskussion som då fanns om psykvården.

Han tycker inte att det behövs fler vårdplatser men säger:

- Det ska finnas vårdplatser till dem som bör sitta inspärrade men det sker säkert misstag där läkare eller samhället inte får tag i dessa.

Vilket ansvar har staten eller samhället för detta?

- Skulle det visa sig att det behövs fler vårdplatser måste samhället klara av att prioritera om så att vi får det, säger Mikael Sjöberg.

Många självmord

Kriminologen Henrik Belfrage, Linköping, gjorde redan 1995 en undersökning av vad som hänt med 1 056 patienter som skrivits ut från Stockholmssjukhusen Långbro, Rålambshov och Beckomberga 1986. Då hade 15 procent dött, en tredjedel av dessa hade begått självmord.

Sedan dess har ingen liknande undersökning gjorts.

Markus Heilig:

- Det behövs just nu någonstans runt 14 000 vårdplatser i Sverige. Inte i den gamla formen av stora, hemska mentalsjukhus utan i modern form.

- Man måste kunna ta hand om de allra mest sjuka och inte slänga ut dem på gatan.

Jourens enda hjälp: en mobiltelefon

På natten får de psykiskt sjuka lämna ett meddelande på en mobiltelefon.

När det finns tid ringer psykjouren tillbaka.

”Svåraste fallen får den sämsta vården”

”Satsa på små krismottagningar”

Per-Iwar Sohlström