"Schizofrena får inte vård"

Ny studie: Sju av tio som söker hjälp nobbas

1 av 2 | Foto: ULF HÖJER
"BEGÅ BROTT ELLER SJÄLVMORD" En ny studie visar att sju av tio schizofrenipatienter som begår brott inte har fått vård - trots att de själva sökt hjälp. - Det ena sättet att få vård är att ta sitt liv. Det andra är att begå brott. Då döms du till vård, säger professor i rättspsykiatri Gunnar Kullgren.
NYHETER

70 procent av schizofrena som begått våldsbrott sökte hjälp innan - utan att få det.

- I dag behöver man nästan begå brott för att få vård, säger Gunnar Kullgren, professor i rättspsykiatri vid Umeå universitet.

Bilföraren i Gamla stan tittade aldrig på sina offer och menade att en civilpolis styrde honom med fjärrkontroll. Två dog.

För några veckor sedan slog en man med järnspett omkring sig i Åkeshov. En dog.

Har våldsbrott utförda av psykiskt sjuka ökat sedan mentalsjukhusen lades ner?

- Svårt psykiskt sjuka löper större risk att begå våldsbrott, men om risken ökat de senaste åren vet vi inte, säger Gunnar Kullgren.

- Det finns alldeles för få vårdplatser. Många i vår studie sökte hjälp samma dag eller dagarna innan de begick våldsbrottet. Men de fick inte den hjälp som krävdes.

"Begå brott ger vård"

Enligt Kullgren finns det i dag bara två sätt att få vård.

- Det ena är att försöka ta sitt liv. Det andra är att begå brott. Då döms du till vård.

Från 1988 till 1998 studerade Gunnar Kullgren 257 män med diagnosen schizofreni som begått våldsbrott. 31 procent led av en paranoid form som kan innebära att personen hör röster och känner sig styrd - precis som föraren i Gamla stan.

- Är de personerna styrda av sin sjukdom, alltså inte drogpåverkade, så är de ofta medvetna om vad de gjort, säger Gunnar Kullgren.

- Däremot behöver de inte känna skuld, någon annan styrde ju dem.

Stort återfall

Lagen säger att den som döms till vård ska vårdas så länge att denne bedöms som frisk och inte riskerar att begå nya brott.

Men 30 procent i undersökningen hade inom fyra år återfallit i våldsbrott.

- Det är självklart ett misslyckande för rättspsykiatrin, säger Gunnar Kullgren.

- Fast återfallet är större bland dem som döms till fängelse för motsvarande brott.

I genomsnitt är den rättspsykiatriska vårdtiden längre än fängelsestraffet för samma brott.

Enligt ett nytt förslag ska alla brottslingar, utom de otillräkneliga, få ett tidsbestämt straff.

De ska vårdas så länge de behöver och om det finns tid kvar på straffet ska det sittas av på fängelse.

Gunnar Kullgren är i princip positiv till förslaget men menar att det kan bli precis tvärtemot vad många tror:

- Inom rättspsykiatrin är vi i stället rädda för att de inte får tillräcklig vård. Vad gör vi om de inte är färdigvårdade när strafftiden löpt ut?

Alexandra Forslund