En av tre trotsar Perssons piska

Ledande s-politiker säger nej eller vet inte till euron

1 av 2 | Foto: Veronica Karlsson
Nja till euro Lars Bryntesson är en av många lokala s-politiker som ännu inte bestämt sig i EMU-frågan. Trots statsministerns påtryckningar för ett ja.
NYHETER

Den socialdemokratiska partipiskan biter inte. Kommunalråden är osäkrare i EMU-frågan än resten av befolkningen - trots att partiledningen krävt att de ska ta ställning.

- Jag tycker inte om att man mästrar folk för att nå resultat. Det är inte så intelligent, säger Matts Lundgren, EMU-tveksamt kommunalråd i Vännäs.

Att s-kommunalrådens ställningstagande är viktigt visar EU-valet 1994. Så sent som veckan före valet steg andelen socialdemokratiska ja-röstare kraftigt. Den opinonskantringen avgjorde EU-valet.

I dag är det 100 dagar kvar till EMU-folkomröstningen.

Aftonbladet har pejlat EMU-läget bland Sveriges 167 socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden. Samtliga svarade på våra frågor.

61 procent säger ja till euron och 9 procent säger nej.

Men det mest uppseendeväckande är att var fjärde - 26 procent - ännu inte har bestämt sig.

Det ska jämföras med åsikterna bland hela befolkningen, där bara 14 procent är osäkra, enligt senaste Sifon.

Samma argument

- Eftersom partiopinionen ska vara ja, så tyder osäkerheten på att de inte är lika positiva. De har vett att inte säga nej fast de kanske känner en dragning åt det hållet, säger professorn i statsvetenskap Mikael Gilljam.

Peter Roslund i Piteå, ett av många kommunalråd som inte bestämt sig, säger:

- I stort sett samma argument används både för ja och för nej. Det gör att det blir förvirrande. Man måste ta sig tid att gå till botten i frågan och det är inte många som har den tiden.

Biträdande näringsminister Ulrica Messing gick i slutet av april ut och krävde att kommunalpolitiker ska ta ställning före vanliga medborgare:

- Jag är väldigt kritisk till att det fortfarande finns företrädare för partiet på olika nivåer som inte bestämt sig, sade Messing till TT.

Inte aktiva

Ulrica Messing och statsministern kritiserade också nej-ministrarna i regeringen. Messing konstaterade att deras motstånd gjorde regeringens linje spretig och ökade kommunalrådens möjlighet att passa i frågan.

- Vi måste göra mer för att leva upp till kongressbeslutet och visa detta helhjärtat.

Denna inlindade uppmaning till kommunalråd och andra ledande företrädare att kampanja för ja-sidan har inte hörsammats. Trots att Göran Persson dessutom på första maj uttryckte en förhoppning att s-kommunalpolitiker skulle "komma ut" som ja-sägare.

Aftonbladets undersökning visar att 65 procent av de socialdemokratiska kommunstyrelseordförandena inte är aktiva i någon kampanj. 29 procent kampanjar för ja-sidan och 2 procent för nej.

- Som heltidskommunalråd ensam i kommunen är tiden så fylld att den inte räcker till för att driva de här frågorna också, säger Gunvor Andersson i Munkedal, som är passiv ja-röstare.

- Man har varit lite för tydlig med att påpeka att man ska säga ja. Man blir behandlad lite lätt nedlåtande om man säger nej, som att det beror på att man inte förstår frågan riktigt, tycker nej-sägaren Måna Mattson i Skinnskatteberg.

- Det är viktigt att poängtera det som kongressen och representantskapet har sagt, att det är möjligt att engagera sig på båda sidor, tycker ännu en som inte bestämt sig, Lars Bryntesson i Värmdö.

Men det finns också många som stödjer partiledningen helhjärtat:

- Vi ska driva den här frågan. Partiordföranden kunde ha satt ner foten ännu tidigare, säger Anders Johansson i Sigtuna.

Så svarade 167 lokala s-politiker

Joachim Kerpner