En av dem kan bli president i EU

Snart får EU ny grundlag

1 av 4 | Foto: AP, GETTY IMAGES, AFTONBLADET BILD
Fyra personer nämns redan som tänkbara på den nya presidentposten i EU. Det är Nederländernas förre premiärminister Wim Kok (s), Göran Persson från Sverige, Joschka Fischer (mp), utrikesminister i Tyskland och Paavo Lipponen (s), Finlands nyligen avgångne statsminister.
NYHETER

En europeisk president med oklara befogenheter. Gemensamma utrikes- och finansministrar. Mer makt åt det folkvalda parlamentet.

I framtidens EU minskar medlemsländernas inflytande.

Bara finputsningar återstår innan EU:s framtidsgrupp under ledning av den förre franske presidenten Valery Giscard d´Estaing ska presentera förslaget till en ny EU-grundlag.

Natten till igår föll de sista pusselbitarna på plats. Så här ser din framtid ut, EU-medborgare.

1. Presidenten. En ny post som president i Europeiska rådet inrättas. Han eller hon lyder direkt under medlemsländernas regeringar och sitter i fem år.

Tyder på storhetsvansinne. EU är i grunden ett samarbetsorgan mellan medlemsländerna. Tanken är att göra makten mer synlig, ungefär som i USA. Men EU-presidenten, eller ordföranden, ska bara samordna. Det är ett skådis- och diplomatjobb.

2. Parlamentet. Får kraftigt utökade befogenheter. Parlamentets medbestämmanderätt utökas från 34 till 70 områden.

Inflytandet för EU:s enda folkvalda institution ökar. Det välkomnar många, kanske mot bättre vetande. I andra änden betyder det nämligen att antalet överstatliga beslut också ökar. Parlamentet, som idag har 22 svenska ledamöter, är ett överstatligt organ som fattar beslut som blir bindande i alla EU-länder.

3. Kommissionen. EU:s förslagställande organ har idag minst en ledamot från varje land. Nya förslaget ger 15 kommissionärer och tio biträdande från 2009. Men de sistnämnda får inte delta i besluten.

Korkat. Alla länder behöver kunna visa upp åtminstone en person med makt och inflytande i EU. Denna person vill framtidsgruppen avskaffa. De kommer inte att lyckas.

4. Röstningen. De slutliga besluten klubbas i ministerrådet. Antingen i total enighet. Eller med enkel eller kvalificerad majoritet.

Omfattande förenklingar föreslås.

Andelen enhälliga beslut föreslås minska till utrikes-, försvars- och skattepolitiken. I stället för långa listor med antal röster per medlemsland föreslås att beslut som inte kräver enhällighet fattas av minst hälften av medlemsländerna. De måste representera 60 procent av befolkningen.

Förenklingarna är välkomna. Däremot kan de föreslagna röstningsförändringarna öka de stora medlemsländernas makt ytterligare. Det gynnar inte små länder som Sverige.

5. Utrikes- och finansminister. En ny post som utrikesminister inrättas. Han eller hon leder utrikesministrarnas möten och ska dessutom vara vice ordförande i kommissionen.

En ny post som finansminister inrättas för att företräda euroländerna utåt.

Precis som förslaget om att utse en president inskränker det här förslaget medlemsländernas manöverutrymme. De som gillar federalism och överstatlighet tycker det är bra.

De som ser EU främst som ett mellanstatligt samarbete tycker däremot att det är dåligt.

6. Nytt namn. Det kryptiska begreppet direktiv ersätts av orden europeisk lag.

Allt som ökar begripligheten är bra.

Liksom att skippa den fåniga idén att döpa om EU till Europas förenta stater.

7. Europeisk åklagare. Ett åklagarväsende som bekämpar bedrägerier med EU-medel inrättas.

Inte en dag för tidigt.

8. Medborgarskap. EU-medborgare ska få delta i val varhelst de bor, oavsett medborgarskap. Och kunna få hjälp av ett annat EU-lands ambassad om det egna landet inte har någon.

Det är mycket snack och lite verkstad varje gång det handlar om "medborgarnas Europa".

Här är alla fall två blygsamma förslag till förbättringar.

9. Utträde. Rätten att gå ur EU skrivs in i fördraget.

Allt annat hade varit konstigt.

10. Rättigheter. EU:s rättighetsstadga blir en del av fördraget.

Bra. Det betyder att man kan gå till domstol om man anser att ens grundläggande rättigheter är kränkta.

Tidplan

Lena Mellin