Ett "ja" hade varit politiskt självmord av finansministern

NYHETER

Den brittiska regeringens besked är ja - men inte nu.

Det är exakt samma ståndpunkt som den svenska regeringen hade tidigare.

Finansminister Brown.
Foto: GETTY IMAGES
Finansminister Brown.

Egentligen var det ingen nyhet den brittiske finansministern Gordon Brown levererade i går. Ingen trodde att han skulle ge något annat besked än att Storbritannien inte är redo att byta valuta ännu. Det hade varit på gränsen till politiskt självmord.

Har inte uppfyllt villkoren

De svenska socialdemokraterna tassade fram precis som sina brittiska partikamrater. De ställde upp fyra krav för att säga ja till euron och gå till folkomröstning om valutabytet.

I november förra året sade förtroenderådet att villkoren var uppfyllda. Ett par veckor senare sattes datum för höstens folkomröstning.

Den brittiska regeringen har intill förvillelse samma planläggning. De satte dock upp fem villkor, inte fyra.

Men till skillnad från den svenska regeringen anser alltså den brittiska att inte villkoren är uppfyllda ännu. Följaktligen väntar man ett tag till. En ny översyn görs redan nästa år.

I båda fallen är de uppsatta villkoren lika mycket en kuliss som ett verkligt test för om ekonomin är redo för valutabyte och centralbank i Frankfurt.

Britterna mer negativa

I Storbritannien är opinionen starkt negativ, mer negativ än den svenska, till ett valutabyte. Till de skeptiska hör Gordon Brown själv. När regeringen inte vill gå till folkomröstning, eftersom de riskerar att gå mot en rungande förlust, är kravlistan bekväm att skylla på.

Ungefär likadant fungerade det i Sverige. Först när Göran Persson, och den socialdemokratiska partiledningen, trodde att de skulle kunna ro hem en ja-seger ansågs de ekonomiska villkoren vara uppfyllda.

Både den svenska ja- och nej-sidan kommer att hämta ammunition i det brittiska "ja, senare"-beslutet. Det blev tydligt redan i går.

Ja-sidan hävdar att den brittiska regeringen nu äntligen tagit ställning för ett valutabyte, bland annat genom att poängtera den positiva effekt som det skulle få för handeln med euroländerna. Finansminister Bosse Ringholm meddelade redan ett dygn i förväg att svensk ekonomi, utöver de svenska eurokraven, klarar även de brittiska.

Nej-sidan tar i stället fasta på väntan. Att Storbritannien gör klokt i att vänta och se. Man vet helt enkelt inte än vart det skakiga europrojektet bär hän. Sverige borde följa Storbritanniens exempel och vänta.

Trots det är det ingen vild gissning att det brittiska beslutet kommer att ha liten eller ingen effekt alls på resultatet i den svenska omröstningen.

Inga svenska val vinns utomlands. Den sida som vill ro hem segern i folkomröstningen 14 september är tvungen att gräva här hemma.

Lena Mellin