Tjeckien röstar ja till EU

NYHETER

84 procent av de som röstat hittills säger ja till EU och 16 procent röstar nej, enligt en vallokalsenkät som presenterades i tjeckisk tv på fredagskvällen.

Valdeltagandet verkar högre än väntat, rapporterar Reuters.

Vallokalerna hade på fredagen öppet till klockan 22.

- Jag har röstat ja, därför att det är bra för de unga och för att det kommer att gynna landets ekonomi, säger Lukas Hankus.

20-åringen var en av de första som kryssade sin valsedel, då tjeckerna för första gången i sin historia kunde folkomrösta på fredagen. När vallokalerna öppnade klockan 14 var Lukas Hankus en bland många väljare, som i en strid ström gick in och ut i skolan vid Korunovacnigatan i stadsdelen Bubenec i Prag.

Även om vallokalerna inte stänger förrän klockan 14 på lördagen räknar valkommissionen med att de flesta tjecker utan någon tanke på skrock säger ano (ja) eller ne (nej) till EU-medlemskapet redan fredagen den 13. Framför allt när Europas värmebölja sköljer fram över hela Tjeckien vill väljarna i städerna snabbare än vanligt komma ut till sina sommarstugor.

Få nejröstare

I den fuktiga hettan utanför skolan i Bubenec bekräftar en snabbenkät bland ett dussin personer i alla åldrar mer än väl opinionsmätarnas prognoser. Nejröstarna är svåra att hitta.

-Jag har en son och måste tänka på hans framtid. Så förklarar en kvinna i den övre medelåldern sin jaröst.

-Jag vill att vi ska vara ett normalt folk bland andra i Europa, säger en kvinna i 30-årsåldern, som aldrig säger sig ha tvekat om att hon skulle rösta ja.

Någon kilometer därifrån, på berget rakt ovanför floden Vltava (Moldau), slår en metronom fram och tillbaka mellan den röda ne- och den blå ano-symbolen. Knappast någon verkar tvivla på att den på lördagen stannar på ano med bokstaven o i form av de 15 gula EU-stjärnorna.

Redan innan EU-omröstningen är klar diskuterar politikerna om det ska bli ännu en. Inom det borgerliga oppositionspartiet ODS, som rymmer många EU-skeptiker, har röster höjts för att väljarna direkt ska få avgöra också om landet kan anta den författning som konventet just i dagarna försöker enas kring. Den socialdemokratiske premiärministern Vladimir Spidla har inte avvisat tanken.

Leif Svensson/TT