Biltillverkaren Ford fyller 100 år

NYHETER

GÖTEBORG

Att Henry Ford satte världen på hjul är möjligen en något överdriven klyscha.

Men hans löpande band var en förutsättning för massproduktion av bilar.

Den 16 juni 1903 var den officiella startdagen för det fortfarande familjedominerade företag som nu firar sitt 100-årsjubileum.

Jubileet celebreras i fyra dagar i Dearborn utanför Detroit, där Fords huvudkontor dominerar omgivningarna och där fortfarande en Fordättling sitter i ledningen: Bill Ford.

Grundaren Henry Ford blev redan som ung känd som en fixare. Han plockade isär och undersökte allt han kom över för att se hur det fungerade och blev känd bland grannarna för att kunna laga deras klockor.

Hans första motordrivna fordon var Quadricycle som kom 1896. Några månader efter det att Fordbolaget bildats 1903 kom den första Forden, Modell A.

Det löpande bandet var Fords enskilt största bidrag till bilindustrin. Det lade grunden till den formidabla succén för T-Forden som föddes 1908 och som nitton år senare hade tillverkats i 15 miljoner exemplar.

Då hade Ford växt till en industriell gigant med förgreningar över hela världen.

Kostsamt däckfiasko

Henry Ford varvade omsorg om de anställda med hårdföra metoder mot facket. Men affärerna har inte alltid gått lysande.

Bill Ford startade sin karriär i bolaget 1979 och hade 1999 avancerat till ordförande. Det var samma år som ett tämligen välmående Ford lade vantarna på Volvo Personvagnar för 50 miljarder kronor. Affären skulle visa sig vara ett lyckokast, eftersom Volvo genererade goda vinster samtidigt som det tillförde koncernen ett av branschens starkaste varumärken.

Med dynamiske Jacques Nasser vid rodret tycktes Ford vid den tiden oövervinnerligt.

Det talades ganska brett om att målet var att passera General Motors som världens största biltillverkare. Men Nasser splittrade insatserna på alltför många områden och tappade fokus på kärnverksamheten.

Han fick också bära hundhuvudet för det oerhört kostsamma fiaskot med däck från Firestone som påstods ha orsakat ett antal svåra olyckor med stadsjeepen Explorer.

Ekonomiska problem

När det blev det dags att strama upp tyglarna fick Nasser lämna skutan. Bill Ford tog över också som koncernchef.

- En fördel med ett familjedominerat företag i en globaliserad värld är den tydliga ägarstrukturen, men risken är att man blir hemmablind vid valet till ledande positioner, säger bilindustrianalytikern Matts Carlsson i Göteborg.

Han är också kritisk mot att Ford inte bättre utnyttjat Volvos säkerhetskunnande i sina volymmodeller.

Ford drabbades hårdare av den ekonomiska krisen än General Motors. En kraftigt bidragande orsak till förlustutvecklingen var bråket med Firestone.

Förra året genomfördes ett omfattande rekonstruktionsprogram som ledde till massuppsägningar. För fjärde kvartalet redovisades sedan tack vare finansverksamheten en blygsam vinst på 150 miljoner dollar.

Under första kvartalet i år hade vinsten stigit till 896 miljoner dollar, vilket var mer än analytikerna väntat sig. Kostnadsbesparingarna uppges redan uppgå till drygt 600 miljoner dollar, vilket alltså är mer än de 500 miljoner som väntades för hela året.

Nyligen meddelades dock att Ford skär ned sin produktion med 15 procent i år i Nordamerika.

Inte så kul på jobbet

Bill Ford är inte riktigt nöjd med sitt jobb och det beror inte bara på att han i år frivilligt avstår från lön.

Brittiska Financial Times återger hans synpunkter:

- Folk har frågat mig om jag har kul. Nej, jag har inte så kul ännu. Men jag har en känsla av tillfredsställelse över att se bolaget vända. Jag kan föreställa mig en dag när jag verkligen kan njuta av jobbet, men just nu får det räcka med att känna tillfredsställelse.

Bill Ford har genom åren blivit känd som genuint miljöintresserad. Möjligen kan glorian hamna på sned av att Ford lever högt på sina bensinslukande stadsjeepar och "pickup trucks". Den senaste är F-150 som betecknas som den viktigaste av alla de 65 modeller som ska lanseras under de närmaste fem åren.

Bilen byggs på historisk mark i en ny fabrik i River Rouge, där A-modellen såg dagens ljus för hundra år sedan.

Benny Öinert/TT