"Vi trodde att alla var döda"

De blev ögonvittnen till dödsolyckan

NYHETER

MOTALA

Thomas Degerfeldt, 22 och Johanna Enoks, 21 ser det framför sig hela tiden.

Hur bilen framför kommer över på fel sida av vägen, hur cyklisterna slungas upp i luften. Och hur det är alldeles tyst efteråt.

- Ingen rörde på sig och det var blod överallt. Vi trodde att alla var döda, berättar de.

Åkte efter olycksbilisten Efter krocken var det först helt tyst. Sekunderna efter blev det kaos. Thomas Degerfeldt och Johanna Enoks körde efter den bil som körde in i klungan med cyklister.
Åkte efter olycksbilisten Efter krocken var det först helt tyst. Sekunderna efter blev det kaos. Thomas Degerfeldt och Johanna Enoks körde efter den bil som körde in i klungan med cyklister.

Thomas Degerfeldt och Johanna Enoks var på väg norrut, från Motala till Askersund, för att se en jazzkonsert.

Framför dem på vägen körde en silvergrå Audi. Trafiken på den smala riksväg 50 flöt fram i ungefär 70 kilometer i timmen.

När Aftonbladet träffar paret är minnesbilderna av de fruktansvärda händelserna sex timmar tidigare smärtsamt tydliga.

- Plötsligt viker bilen åt vänster. Audin träffar den andra cyklisten i klungan. Det ser ut som att han försöker räta upp bilen, men resultatet blir bara att han träffar ytterligare fyra cyklister.

"Slungades upp i luften"

- De slungas flera meter upp i luften. Det var som en film i slow motion. Det kändes helt overkligt, berättar Thomas.

Efter krocken var det först helt tyst.

- Jag tänkte att det här överlever ingen, säger Thomas.

Efter sekunderna av tystnad blev det kaos. I vägkanten låg svårt skadade människor. Vid deras sida fanns svårt chockade vänner.

- En kvinna bara skrek, några andra sprang ut i skogen i chocken. Någon var arg och ville slå ihjäl bilföraren, berättar de.

Thomas och Johanna sprang ut för att hjälpa de skadade. Bland cyklisterna som kom till olycksplatsen fanns flera läkare.

Frivilligga hjälpte till

De frivilliga försökte se till att alla skadade hade en person hos sig i väntan på att ambulanserna skulle dyka upp.

Johanna satt med den man som senare avled.

- Han hade puls när ambulanspersonalen kom, men han förlorade snabbt färgen i ansiktet, säger hon.

- Vi försökte både med svenska, tyska och engelska. Han reagerade, men svarade inte.

Thomas och Johanna har inget klart begrepp om hur lång tid de satt där med de svårt skadade cyklisterna.

- Jag förlorade allt tidsperspektiv. Vi var helt inriktade på de som var skadade, jag la knappt märke till föraren.

Kristeam mötte upp

När ambulanserna fört de skadade till sjukhusen i Motala och Örebro körde Thomas och Johanna två chockade danskar, kamrater till de svårt skadade, till sjukhuset i Motala.

Där fick danskarna hjälp av ett kristeam. Det fick även Johanna.

- Det behövdes verkligen, säger hon.

När Aftonbladet träffade paret sent i går kväll hoppades de kunna sova några timmar.

- Men man ser fortfarande bilden framför sig, säger Thomas.

Jens Kärrman