Karlsson: Jag är förtvivlad

Ministern ser över tolkning av barnkonventionen

NYHETER

Migrationsminister Jan O Karlsson har aldrig träffat gömda flyktingbarn, men han har följt Aftonbladets artikelserie.

- Det jag upplever - inför de här bilderna och barnen - det är förtvivlan, säger Jan O Karlsson.

Ministern har ingen tröst att ge barnen. Men han vill se över hur myndigheterna tolkar barnkonventionen.

"DE HAR FÅTT SKADORNA HÄR" Migrationsminister Jan O Karlsson är mycket berörd av Aftonbladets artiklar om de gömda barnen. Barnen som blir psykiskt knäckta av den långa väntan på besked om de får stanna. - De har drabbats av detta i vårt eget system. Men det handlar inte bara om månader. Jag blir inte nöjd förrän varje barn får en rättvis behandling, säger han.
Foto: HANNA TELEMAN
"DE HAR FÅTT SKADORNA HÄR" Migrationsminister Jan O Karlsson är mycket berörd av Aftonbladets artiklar om de gömda barnen. Barnen som blir psykiskt knäckta av den långa väntan på besked om de får stanna. - De har drabbats av detta i vårt eget system. Men det handlar inte bara om månader. Jag blir inte nöjd förrän varje barn får en rättvis behandling, säger han.

Det är sina egna barnbarn Jan O Karlsson ser framför sig, när han tittar på bilderna av de gömda flyktingbarnen i Aftonbladet.

- Jag känner det som om det är Fabian, min sonson, som är nio år och datafreak. Jag har fem barnbarn, en på två månader, säger Jan O Karlsson, bistånds- och migrationsminister.

Systemets fel

Visste du att de asylsökande flyktingbarnen i Sverige mår så här dåligt?

- Ja, det visste jag. Detta är den fråga som jag ägnat mest tid och uppmärksamhet åt. Jag sa, första dagen som minister, "Barnen, det här måste bli uppgiften". Det här är det svåraste och det största i mitt arbete.

Gör den svenska asylpolitiken vårdfall av tidigare friska barn?

- Ja. Det är barn som fått skadorna hos oss. Barnen har drabbats av detta i vårt eget system. Det helt övervägande flertalet - som fått nytt uppehållstillstånd - har fått det på grund av skador som har åsamkats dem hos oss. Det är vårt system som skapar de humanitära skälen och inte det enskilda flyktingskapet.

Onödigt lång process

I dag måste barnen bli sjuka för att få stanna. Vad ska du göra för att fler flyktingbarn INTE ska bli sjuka?

- Vi måste i grunden ändra ett system som är felaktigt. Vi kan inte ha ett system där man om och om igen kan inkomma med ny ansökan. Processen tenderar att dra ut på tiden, alldeles i onödan. Jag är fast besluten om att göra mitt yttersta för att bryta den här onda cirkeln.

Vad gör du för att förändra asylsystemet?

- Dels gör vi en stor parlamentarisk utredning, bland annat om vad som är humanitära skäl. Dels har jag lagt ett förslag om att avskaffa systemet med ny ansökan. Då kommer man bort från detta att vänta i åratal. En fjärdedel av Utlänningsnämndens hela arbete går ut på att pröva nya ansökningar med förtur.

Ska barn behöva vänta först ett år på besked från Migrationsverket och sedan lika länge till på besked från Utlänningsnämnden?

- Nej. Vi ska förkorta handläggningstiden. Det sker i praktiken redan, eftersom antalet asylsökande minskat. I dag är den genomsnittliga handläggningstiden sju månader i stället för nio på Migrationsverket. Vi har ett halvår som något slags norm.

- Men det handlar inte bara om månader, utan om kärlek, förståelse, kunskap och omtanke. Jag blir inte nöjd förrän varje barn som kommer hit får en rättvis behandling.

Vad kan du säga till Gabriel, Milica, Loka, Dariush och Mahshid till tröst?

- Det finns inget enkelt svar på den frågan som gäller alla barnen i Aftonbladets serie eller alla andra barn. Alla barn är unika.

Kan inte ge amnesti

Vilken tröst har du till de tusen gömda flyktingbarnen?

- Man kan inte trösta en samhällsgrupp, man kan bara trösta en människa. Jag vill hålla de här barnen intill och säga, "jag ska försöka att göra vad jag kan, för att du inte ska ha det så här, och för att andra barn inte ska få det så här".

Vad ska du konkret göra för dem?

- Jag kan inte göra så mycket, direkt. Om vi satte i system att ge amnesti till dem som gömmer sig, så kanske ännu fler skulle gömma sig. Det får mig att avvisa idén.

Hur sjuka måste de gömda barnen bli för att få stanna?

- Det är just det som är oklarheten. Din fråga visar på den grundläggande motsägelsen i vårt system. Det är det som jag nu arbetar med att försöka bryta. Vi kan inte ha ett system där vi skapar humanitära skäl.

I massor av avslag skriver Utlänningsnämnden och Migrationsverket att barnets bästa får stå tillbaka för "behovet av att reglera invandringen". Är det rimligt att barnens behov underordnas?

- Barnkonventionen innebär att barnens bästa ska tillgodoses. Vad vi åtagit oss är att barnens behov ska vägas in i hela asylprocessen.

- Något sådant enkelt underordnande kan det aldrig bli frågan om. Så kan man, enligt min mening, inte tolka barnkonventionen. Då måste jag titta på hur de besluten formuleras. Där vill jag lämna svaret öppet för att se om man kan förändra praxis. Jag kan ju lägga förslag att regeringen förändrar praxis.

Mary Mårtensson