Nya strider kring EU:s konstitution

”EU-president” ska stärka regeringarnas samarbete

NYHETER

PORTO KARRAS

EU-ledarna välkomnade på fredagen förslaget till EU:s första konstitution.

Men striden om hur framtidens union ska se ut är inte över.

EU:s framtidskonvents ordförande, Valéry Giscard d'Estaing, presenterade en läderinbunden version av konstitutionsutkastet på toppmötet i den grekiska turistorten Porto Karras.

Den fick ett gott betyg av EU-ledarna, som inom ett år ska ha förhandlat klart och antagit konstitutionen.

- De allra flesta av oss är överens om att det här är en väldigt bra grund, hävdade Persson.

Kritik mot ''president''

Några länder, framförallt Tyskland och Frankrike, anser att arbetet i princip redan är klart i och med konstitutionsutkastet. Även Storbritannien är ganska nöjt. Tillsammans med Frankrike har man fått igenom förslaget om en EU-''president'', som ska stärka regeringarnas samarbete och ge EU en tung röst internationellt.

Flera mindre länder, till exempel Finland, Österrike och Portugal, är däremot kritiska mot att ha en EU-''president''. De befarar att en ny byråkrati, styrd av de stora länderna, kan växa upp i EU.

Spanien är missnöjt med att landet förlorar på att röstfördelningen i regeringarnas organ ministerrådet ska göras om. Under EU-toppmötet hölls dock ingen längre diskussion om innehållet i konstitutionen.

EU:s ordförande, den grekiske premiärministern Kostas Simitis, beskrev utkastet som en bra kompromiss, men tillade att den kan bli ''förändrad, förbättrad och att en ny 'balans' kan nås i texten''. Det tror inte Persson.

- Ska man ändra något så riskerar man effekten att flera kort rasar i huset, säger han.

Persson tillhör dem som är ganska nöjda, även om han kan tänka sig att göra vissa förändringar. Vilka det är vill han dock inte avslöja. Först ska riksdagen lämna sitt utlåtande.

Bibehållen maktbalans

Riksdagsledamöterna får ont om tid för att behandla det digra dokumentet. EU-ledarna enades om att förhandlingarna kring konstitutionen ska inledas i oktober. Riksdagens sommarlov slutar i mitten av september.

En av Perssons närmaste bundsförvanter i de kommande EU-förhandlingarna väntas bli den brittiske premiärministern Tony Blair. De båda kommer att se till att det inte sker några större överföringar av makt från medlemsstaterna till Bryssel. Blair är på hemmaplan pressad av EU-skeptiker.

- Det finns inte en chans att Storbritannien ger upp självständigheten, vår suveräna rätt att bestämma skatter, utrikes- och försvarspolitik, sade han.

I konstitutionsutkastet behålls EU-ländernas vetorätt på just de områdena. Det finns dock de medlemsstater som anser att vetorätten borde slopas, eftersom den kan lamslå unionens arbete på viktiga områden.

EU-ledarna enades om att förhandlingarna ska genomföras så snabbt som möjligt. Tyskland och Italien hoppas att de ska vara slutförda redan inom några månader.

Konstitutionen ska vara antagen och undertecknad före valet till EU-parlamentet i juni 2004. Det krävs att alla de 25 nuvarande och blivande medlemsstaterna är eniga.

Peter Wallberg/TT Karl Vicktor Olsson/TT