Mobbades - får förtidspension

"Vore det inte för mina barn så hade jag aldrig överlevt"

NYHETER

För sex år sedan utsattes Anita, 59, för mobbning på sin arbetsplats.

Nu har länsrätten gett henne rätt till förtidspension.

- Vore det inte för mina barn hade jag aldrig överlevt, säger hon.

HAR FÅTT UPPRÄTTELSE Efter sex års kamp har nu Anita Wallstedt fått mobbningen klassad som arbetsskada och får nu förtidspension. "Jag har kämpat så länge för att få upprättelse som människa", säger hon.
Foto: CHRISTER PÖHNER
HAR FÅTT UPPRÄTTELSE Efter sex års kamp har nu Anita Wallstedt fått mobbningen klassad som arbetsskada och får nu förtidspension. "Jag har kämpat så länge för att få upprättelse som människa", säger hon.

Sex års kamp för Anita Wallstedt från Nora, tre mil norr om Örebro, är över.

Sedan länsrätten i slutet av juni upphävt försäkringskassans nej till förtidspension känner hon äntligen att hon kan lämna det gamla bakom sig.

- Jag har kämpat så länge för att få upprättelse som människa, säger Anita Wallstedt, som på den tiden hette Ramberg.

Allting började när hon 1996 fick jobb på ett nytt gruppboende för utvecklingsstörda i Falun. Jobbet var krävande men de anställda fick inget stöd av cheferna och en efter en sökte omplacering.

Skitsnack

- När jag sa till enhetschefen att vi måste få stöd, hjälp och handledning började hon klanka ned på allt jag sa och gjorde, berättar Anita.

Det förekom också en hel del skitsnack bakom ryggen.

Droppen kom när en rapport från en av kommunens psykologer blev offentlig. Anita var den enda anställda som var namngiven i rapporten och hon utpekades som syndabock för den dåliga arbetsmiljön.

- Det kom som en chock. Jag åkte raka vägen hem och kom aldrig tillbaka.

Jobbig tid

Tiden efteråt var jobbig. För att klara sig ur den värsta krisen målade Anita.

Från att ha varit en driftig, duktig och idérik kvinna med stor levnadsglädje blev hon en skugga av sig själv.

I dag har hon låg stresströskel, koncentrationssvårigheter och är kroniskt trött.

Måste vila mycket

- 30 procent av den jag var finns kvar, men inte mer. Förr var jag pigg, men numera måste jag vila på eftermiddagen eftersom det känns som om batterierna bara laddar ur, säger hon.

Med hjälp av en advokat fick hon avgångsvederlag från sin gamla arbetsplats och för två år sedan fick hon mobbningen klassad som arbetsskada.

Anitas sista kamp var mot försäkringskassan. De sa nej till att förtidspensionera Anita, men i slutet av juni upphävde länsrätten försäkringskassans beslut.

Träffar barnen

- Nu känner jag att jag kan lägga alla papper åt sidan och få tid att träffa barn och barnbarn, säger Anita Wallstedt.

Hon riktar genom Aftonbladet en hälsning till Sveriges regering.

- Den måste ta sitt ansvar för oss långtidsarbetslösa. Det finns så många i samma situation som jag.

340 000 känner sig mobbade

Carola Ålstig