Vägarna där flest dödas i trafiken

Fem års facit: 88 döda på länets större vägar

1 av 3 | Foto: joey abraityte
två dog Den svåra trafikolyckan som inträffade i förrgår på väg 73 vid Ösmo är bara den senaste i raden av dödsolyckor på länets vägar. Under åren 1997-2002 dog 88 människor i olyckor - över 950 skadades svårt.
NYHETER

Här är farligaste vägarna i Stockholmstrafiken. På fem år har 88 människor fått sätta livet till och 952 skadats svårt.

Och det saknas pengar för att bygga om vägarna.

Med några få undantag handlar det om gamla vägar med undermålig standard: de är smala, kurviga och allmänt nerslitna. På vägarna finns många övergångsställen (både obevakade och bevakade) där fotgängare ska samsas med bilar, bussar och stora lastbilar.

Påfallande ofta störs trafikrytmen av långsamgående fordon som plötsligt svänger ut från utfarter. Det gäller i första hand traktorer.

Höja säkerheten

Det bästa Vägverket kan göra för att minska något på olyckorna och få ner dödstalen är diverse säkerhetshöjande åtgärder. Att bygga helt nya vägar har man inte råd med - i varje fall inte inom överskådlig framtid.

I brist på pengar får man nöja sig med att bygga hastighetsdämpande rondeller, rensa dikesområdena från farliga stenar och träd, räta ut de värsta kurvorna. På vissa av vägarna räknar man med att kunna sätta upp mitträcken för att skilja körfälten åt.

15 högriskvägar

En mycket olycksdrabbad väg som redan rustats upp är väg 1308 mellan Viggbyholm och Vallentuna - i redovisningen har den det gamla numret, 264.

- Åtgärderna börjar redan märkas, säger Arne Palm på Vägverket region Stockholm.

Totalt finns femton högriskvägar i länet. Vägverket har rankat dem efter antalet dödade och svårt skadade per år och kilometer och fått fram en olyckskvot.

Statistiken bygger på olyckor mellan 1997 och 2002. Sammanlagt dog under den perioden på dessa vägar 88 personer och 952 skadades svårt. I tabellen redovisas förutom olyckskvoten även antalet omkomna och skadade för varje väg.

Risken att dödas eller skadas är störst på E4/E20, trots att det är en bred och fin motorväg. Anledningen till toppplaceringen är den mycket täta och intensiva trafiken. Olyckskvoten är enligt Vägverkets uträkningar 0,55 - en av de allra högsta i landet.

Därefter kommer väg 259, Glömstavägen, som är en betydligt smalare väg. Olyckskvoten här är 0,50. Nästan lika farlig är väg 226, Huddingevägen, med en kvot på 0,49.

Konstigt nog har tisdagens olycksväg, väg 73, Nynäsvägen, "bara" 0,35 i olyckskvot. "Dödens väg" kan tidigast börja byggas om 2005, och i så fall vara klar 2008.

Polisövervakning

Väg 265, Frestavägen (blivande Norrortsleden), tillhör också vägarna som blivit bättre under senaste åren men har ändå en så hög kvot som 0,26. Just nu pågår arbetet med att bygga om leden upp till Täby kyrkby. Däremot är delen som ska ansluta till E18 överklagad och ligger i malpåse.

När inte pengarna räcker tvingas Vägverket ta hjälp av polisen för att hålla ner dödsolyckorna. Sålunda finns skärpt polisövervakning på väg E4/20, E18, väg 73, väg 261 (Ekerövägen), väg 226 (Huddingevägen), väg 268 (Upplands Väsby-Vallentuna).

- Även om inte polisen ständigt kan vara på plats har den en lugnande inverkan på trafiken, säger Arne Palm.

Döda och skadade 1997-2002

Sven-Anders Eriksson