Jag är alltid rädd när jag går hem på kvällen

NYHETER
Susanne är 17 år och går samhällsvetenskapligt program med samhällsinriktning på Värmdö gymnasium.
Susanne är 17 år och går samhällsvetenskapligt program med samhällsinriktning på Värmdö gymnasium.

När jag går från t-banan hem till mig på kvällen tar jag alltid upp mina nycklar. Det känns mycket tryggare att ha dem i handen än i väskan. Bra att ha om man måste försvara sig mot otäcka människor. De är helt enkelt bra att slåss med. Gör killar också det? Tar upp nycklarna för att kunna försvara sig? Nej, det tror jag faktiskt inte.

Inte för att det händer så mycket i min förort. Men jag är rädd.

Min rädsla är som störst när det är mörkt ute. Jag har alltid trott att våldtäkter oftast sker på kvällen. Tyvärr blev jag motbevisad härom veckan när en nioårig flicka blev våldtagen i en hiss, i sitt eget höghus, här i mina hemtrakter. Det var mitt på blanka dagen!
Hittills i år har 392 våldtäkter anmälts enbart i Stockholms län

En av mina bästa kompisar bor i ett av husen bredvid. Härom dagen bad hon mig och en kompis möta henne utanför t-banan efter jobbet och följa henne hem. Hon var helt enkelt rädd för att åka hem till sig själv. Helt absurt! Var finns tryggheten om den inte finns hemma? Ska man behöva vara rädd för sin egen trappuppgång? Eller för att gå på stan?

Hittills i år har 392 våldtäkter anmälts enbart i Stockholms län. Det är 392 för många. Tyvärr är det ju också ett stort mörkertal när det gäller våldtäkter, bara mellan fem och tio procent anmäler. Men jag kan verkligen förstå dem som väljer att inte anmäla. Tanken på att först tvingas svara på massor av frågor, älta våldtäkten om och om igen - och sen blir det förmodligen inte ens rättegång. Bara en tiondel av anmälningarna leder till åtal. Det är äckligt lite.

En del tidningar försöker ge tips till tjejer och kvinnor om hur de ska undvika att bli våldtagna. I princip går de tipsen ut på att du 1) inte går ut när mörkret lagt sig 2) inte går någonstans ensam 3) aktar dig för tunnlar, buskar och andra ställen där det kan tänkas stå någon sjuk kille och vänta på dig 4) beställer taxi med kvinnlig taxichaufför 5) är extra uppmärksam under sommaren.

Tydligen ska jag tillbringa resten av min sommar inne i huset på landet tillsammans med mamma och pappa.

Hur absurt det än låter i punktform så är det så här vi tjejer får tänka. Vi kan liksom inte bege oss ensamma till någon fest långt bort hur som helst. Det kanske finns skumma killar på festen, eller så står de och väntar på dig när du ska hem. Vi måste tänka på att vi ska ha bekväma skor på oss så att vi är beredda på att springa. Inte vara för full. Inte för kort kjol. Inte bete oss för trevligt (det kan ju tolkas som en "inbjudan") men inte heller ha för bitchig attityd (synden straffar sig själv).

Vad ska man göra för att inte riskera att bli våldtagen?

Jag har i alla fall tagit saken i egna händer, jag har lärt mig att slåss. En tjej i min klass ordnade en lektion i feministiskt självförsvar och vi fick träna på att gå rätt, stå självsäkert. Vi skrek NEJ så det ekade i judohallen, för utan nej kanske det inte räknas som våldtäkt. Vi knäade och sparkade. Vi pratade om "grab, twist and pull". Ja, ni fattar förstås var någonstans.

Men räcker det?

Nej, för jag tar fortfarande upp nycklarna när jag går hem från tunnelbanan. Och jag är fortfarande rädd.

Susanne Enmalm