”Afrikas slaktare” har gått ur tiden

300
000 dog eller försvann under Amins styre

NYHETER

STOCKHOLM (TT)

Hatad och fruktad.

Ugandas förre diktator Idi Amin kom att utgöra sinnebilden för en afrikansk diktator under det skräckvälde han utövade på 1970-talet.

''Afrikas slaktare'' anses vara skyldig till att hundratusentals människor dödades eller försvann.

Och under hans åtta år långa vanstyre kördes det en gång så välmående Uganda - som Churchill beskrev som Afrikas pärla - i botten. Året efter kuppen i januari 1971 tillkännagav han att alla invånare av asiatiskt ursprung, närmare 80000 människor, måste ut ur landet inom 90 dagar. Deras företag och egendomar beslagtogs och delades ut till Amins anhängare, som var oförmögna att driva dem.

I takt med att Amins nyckfulla styre fortsatte krackelerade det regionala samarbetet med Kenya och Tanzania, och den gemensamma samarbetsorganisationen EAC föll samman.

Terror

Ekonomin var inte det enda som drabbades under Amin. ''Big Daddy'' släppte loss en terrorvåg efter sitt makttillträde. Bland de första offren var den störtade presidenten Milton Obotes förtrogna och många regeringsmedlemmar fängslades. Intellektuella, studenter och andra som vågade kritisera Amins styre förföljdes och bland dem som dödades märktes en frispråkig ärkebiskop, en chefsdomare och flera regeringsmedlemmar.

Stympade lik dumpades på gatorna i städerna, i andra fall kastades kropparna i Nilen för att bli krokodilmat. Antalet offer för hans skräckvälde beräknas till minst 300000 döda eller spårlöst försvunna.

Tungviktare

Idi Amin Dada föddes 1925 i Västra Nilprovinsen i nordvästra delen av landet, nära gränsen till nuvarande Kongo-Kinshasa. Som 21-åring tog han värvning i King's African Rifles, en styrka som den brittiska kolonialmakten hade skapat.

Den storväxte Amin - i sin krafts dagar var han 1.95 meter lång och vägde drygt 110 kilo - gjorde karriär i boxningsringen och blev tungviktsmästare, en titel han behöll i nio år.

Hans förband tjänstgjorde i britternas kampanj för att slå ner mau mau-upproret i grannlandet Kenya på 1950-talet och Amin gjorde sig redan då känd för sin brutalitet.

Under tiden i armén avancerade han i graderna och två år efter Ugandas självständighet 1962 utsåg Obote honom till biträdande arméchef. Utnämningen förvånade med tanke på att han knappt kunde läsa eller skriva efter knappt två års formell skolgång.

''Erövrare''

Till en början framstod Amin mest som en pajas eller excentrisk person. Han tvekade exempelvis inte att hoppa i simbassänger iförd galauniform och hans bristande kunskaper i engelska bidrog till komiska felsägningar.

Han utropade sig till president på livstid 1975, som diktatorer plägar göra. Han lade sig också till med den engelska titeln CBE, som emellertid skulle uttydas ''erövrare'' och inte kommendör av brittiska imperiet. Likaså utsåg han sig själv till juris doktor och fältmarskalk.

Likväl tolererades Amin länge av omvärlden. Han blev exempelvis 1975 ordförande för Afrikanska enhetsorganisationen OAU och hyllades för sina utfall mot kolonialismen. Vid ett tal inför FN:s generalförsamling vägrade han att använda engelska, eftersom det var kolonialmaktens språk, utan föredrog det inhemska språket luganda.

Flydde

Kapardramat på Entebbe 1976, då en grupp palestinier kapade ett franskt flygplan med israeler, blev också internationellt uppmärksammat. Kaparna fick landa på Entebbeflygplatsen och hotade att döda gisslan med Amins goda minne. Dramat fick sin upplösning genom en djärv israelisk kommandoräd.

Det som till slut fällde Amin var beslutet att invadera grannlandet Tanzania 1978. Efter en rad gräns- och flyganfall mot områden invid Victoriasjön gav president Julius Nyerere, som givit den landsflyktige Obote beskydd, order till tanzaniska regeringsstyrkor att gå till motoffensiv. Amins dåligt motiverade armé bjöd inget större motstånd och regimen kollapsade. Amin flydde 1979 till Libyen där han levde en tid innan han 1980 fick exil i den saudiska hamnstaden Jidda tillsammans med många medlemmar av sin stora familj. Han sades vara far till 43 barn.

Lennart Simonsson/TT