Nej-sidan splittrad om priserna i EMU

NYHETER

Nej-ekonomen Nils Lundgren påstår att euron leder till lägre prisökningar. Nej-ministern Leif Pagrotsky hävdar motsatsen.

Folkomröstningen tornar upp sig till en mardröm för väljaren.

Det är inte bara regeringen som är djupt splittrad i EU-frågan. Nu visar det sig att två av de ledande personerna på nej-sidan också gör helt olika tolkningar av vad som händer i ekonomin om Sverige byter valuta.

Näringsminister Leif Pagrotsky (nej) är officiellt belagd med munkavle. Men det hindrade honom inte från att under en pressträff i samband med en företagarresa i Östergötland i går slå fast följande: Om Sverige blir fullvärdig medlem av EMU kommer inflationen att öka.

Nej-sidans ledande ekonom, Nils Lundgren, tidigare chefsekonom på Nordea, har en helt annan uppfattning. I sin bok "Europa ja, euro nej" meddelar Lundgren att valutaunionen sannolikt leder till att prisökningarna blir lägre än de annars skulle ha blivit.

Argumenten upprepades, till ja-sidans Göran Perssons (s) och Bo Lundgrens (m) stora glädje, i en radioutfrågning i helgen. Att Nils Lundgren ändå anser att nackdelarna är större än fördelarna glömde de givetvis att nämna.

Besvärligt för väljare

Den väljare som vill ha klara besked om vad som händer om Sverige byter valuta har det alltså besvärligt. Moderatledaren och s-ledaren är visserligen rörande överens. Men statsministern hävdar en linje medan vice statsministern påstår motsatsen. Nej-Lundgren säger att prisökningarna sannolikt blir lägre medan Nej-Pagrotsky, också han utbildad ekonom, har en diametralt motsatt uppfattning.

Så frågan är alltså - blir prisökningarna högre eller lägre om vi går med i EMU? Svaret är att man tyvärr aldrig någonsin kan veta hur det blir i framtiden. Däremot kan man göra mer eller mindre rimliga antaganden.

Den svenska Riksbanken tillåter prisökningar på mellan 1 och 3 procent. EMU:s motsvarighet, Europeiska centralbanken ECB, vill att prisökningarna ska vara 2 procent per år. De båda bankerna använder räntan för att hålla prisökningarna på önskvärd nivån.

Framgångsrika

De senaste inflationssiffrorna från EU:s statistikmyndighet Eurostat visar att de varit framgångsrika. På tolv månader har priserna i euroområdet ökat med 1,9 procent. Motsvarande siffra för Sverige var två procent. Skillnaden är försumbar och ger alltså varken Lundgren eller Pagrotsky rätt.

Gynnas av euron

Att konsumenterna på sikt gynnas av euron är de flesta överens om. När prislapparna i tolv eller tretton länder är i samma valuta blir det svårt att förklara att vara A kostar dubbelt så mycket i ett land som ett annat. Det lägsta priset kommer att bli vägledande. Hur stor prispressen blir och hur lång tid den kommer att ta är det ingen som vet. Inte ens den bästa spågumman.

”Priserna ökar med euron”

”Priserna sjunker med euron”

VEM HAR RÄTT? Leif Pagrotsky (ovan) och Nils Lundgren, båda ekonomiutbildade, tillhör båda nej-sidan i EMU-frågan. Trots det så kommer dom med två helt olika åsikter. Om man som väljare vill ha klara besked har det bara blivit besvärligare.
Foto: MARK EARTHY/SCANPIX, JONAS LINDKVIST/PRESSENS BILD
VEM HAR RÄTT? Leif Pagrotsky (ovan) och Nils Lundgren, båda ekonomiutbildade, tillhör båda nej-sidan i EMU-frågan. Trots det så kommer dom med två helt olika åsikter. Om man som väljare vill ha klara besked har det bara blivit besvärligare.

Lena Mellin