Ojrå, Eriksson vann debatten

Fyra frågor i fokus - strunta i resten

1 av 2 | Foto: HANNA TELEMAN
GRÖN STJÄRNA Miljöpartiets språkrör och Kalix kommunalråd Peter Eriksson hade all anledning att le efter den direktsända EMU-debatten i SVT i går kväll. Eriksson vågade ta för sig och blev med sitt folkliga bildspråk debattens stjärna.
NYHETER

Det är dags att hyfsa debatten. I fokus för EMU-omröstningen står fyra frågor.

Resten kan du tills vidare strunta i.

En flodvåg av debatter mellan ja- och nej-sidan sköljer över svenska folket. Partiledarmötet i SVT:s Agenda i går kväll var bara en av väldigt många.

Som väljare gäller det att hålla huvudet kallt och koncentrera sig på det viktigaste. Annars är risken överhängande att man bara blir förvirrad.

Detta är de centrala frågorna i folkomröstningen:

1 Ska Sverige byta sedlar och mynt eller behålla de gamla?

Ja-sidan vill att vi byter till euro och cent. Det är krångligt och kostar dessutom en slant.

Främsta nackdelen är att det tar lång tid att skaffa sig ett personligt förhållande till en ny valuta, att verkligen veta vad en vara kostar med de nya pengarna.

Euro pressar priserna

Till fördelarna hör att den nya valutan på sikt kommer att pressa priserna. Lägsta priset på en Sony-tv kommer att vara vägledande i hela euroområdet. Något annat kommer inte att accepteras av konsumenterna.

2 Ska styrräntan i Sverige bestämmas av Riksbanken i Stockholm eller av Europeiska centralbanken, ECB, i Frankfurt?

Målet för både Riksbanken och ECB är stabila priser. Riksbankens mål är att priserna ska öka med två procent om året. Den tillåter dock att prisökningarna varierar mellan en och tre procent.

ECB har samma mål, pris-ökningar på två procent. Men de tillåter inga variationer.

Både Riksbanken och ECB är helt fristående från politiken. Utom på en punkt, det är politiker som tillsätter bankernas 6-mannadirektioner.

Här är ja och nej ense

Nej-sidan hävdar att ECB:s räntevapen är för trubbigt, räntan passar inte i alla länder i euroområdet. De vill behålla en specifikt svensk styrränta.

Ja-sidan instämmer, utan att erkänna det, att det behövs alternativ till den svenska räntan. Exempelvis vill socialdemokraterna kunna ändra momsen snabbare än i dag.

Att ja-sidan trots det vill byta bort Riksbankens ränta beror på att de ser andra fördelar. De vill att Sverige deltar fullt ut i det framtids- och fredsprojekt som de ser EU som.

3 Ger euron bättre förutsättningar för företagen och därmed för svensk ekonomi och välfärd?

De flesta är eniga om att en gemensam valuta leder till ökad handel. Det finns dessutom handfasta bevis, handeln har ökat mellan dagens euroländer.

Slår mot statskassan

Sverige är starkt beroende av utrikeshandeln. Massor med människor jobbar i exportindustrin, den drar in nödvändiga inkomster till landet.

Minskar handeln slår det mot statskassan och mot välfärds-Sverige.

Hur stora effekterna av en gemensam valuta är kan man däremot diskutera. Ja-sidan hävdar att de är betydande, nej-sidan att de är mindre viktiga.

I minnet ska man också hålla att eurolandet Finland har en exportindustri som liknar den svenska. Exempelvis telekom, papper, trä och massa.

4 De långsiktiga konsekvenserna av ja eller nej.

Detta är eurodebattens minst diskuterade fråga trots att den borde stå i fokus.

Håll huvudet kallt

Nej-sidan låter påskina att allt förblir som förut om Sverige behåller kronan. Så är inte fallet. Världen står aldrig still.

Ja-sidan däremot påstår att konsekvenserna av ett nej blir våldsamma. Men eftersom man aldrig vet vad som händer i framtiden kan man inte veta det heller.

Du som fortfarande inte vet vad du tycker - håll huvudet kallt och koncentrera dig på de här fyra frågorna.

Det är där svaret på om du är ja eller nej finns.

Så bra var nej-laget

Så bra var ja-laget

Betygsskalan

Dagens euroagenda

Lena Mellin