"Ett farligt steg för Sverige"

NYHETER

Att göra sig av med Riksbanken och möjligheten att bedriva en egen penningpolitik innbebär en stor risk för Sverige.

Det sa den tidigare riksbankschefen och euromotståndaren Lars Wohlin när han chattade med läsarna.

Här är chattet i sin helhet.

jenny säger: Vilket är ditt främsta argument till nej till euro?

Lars Wohlin säger: Det är att vi inte ska göra oss av med den svenska Riksbanken som bedriver en egen penningpolitik för Sverige. Det är väldigt farligt att göra sig av med sin självständiga valuta och penningpolitik.

steffo säger: Utan Riksbankens möjlighet att justera räntan - vilka styrmedel har vi då för att påverka den svenska ekonomin?

Lars Wohlin säger: Genom finanspolitik. Från ja-sidan föreslås bland annat att man ska höja momsen från 25 till 28 procent för att dämpa en överhettning, men det leder bara till ytterligare prishöjningar. Och exempelvis höjda löneskatter, som också föreslagits i debatten, leder till försvagning av konkurrenskraften. Det är väldigt klumpiga sätt att styra ekonomin.

Niklas Jansson säger: Vilka negativa konsekvenser blir det för Sveriges näringsliv vid införande av euro?

Lars Wohlin säger: Vi tappar kontrollen över vår kostnadsutveckling. Idag fungerar Riksbanken som en kontrollant av inflation och lönekostnader. Om vi förlorar konkurrenskraften så drabbas företagen.

GÖPPE säger: I varje EU-land jag har varit har det i stort allt blivit mycket dyrare för familjer, men i Sverige lovar man att det inte kommer att bli så här - vad säger du om det?

Lars Wohlin säger: Jag tror att själva övergången kommer att ge prishöjningar, men långsiktigt påverkas kostnadsläget inte alls.

Kenta säger: Har Göran Persson fel när han varnar för spekulation mot kronan om vi står utanför EMU?

Lars Wohlin säger: Ja, det är helt fel. Det blir bara spekulation om man låser växelkursen i ett litet land.

gugge säger: Varför har Riksbankens ränta följt ECB:s nästan slaviskt de senaste åren? Är det marknaden eller politikerna som styr den svenska räntenivån idag?

Lars Wohlin säger: Det är inte riktigt sant, vi har skillnader i räntenivån. Det rör sig om någon procentenhet. Skillnaderna kan synas små, men de är viktiga. Med små justeringar ovanför ECB-räntan markerar Riksbanken att man anser att inflationen håller på att bli för hög, och det tar marknaden mycket allvarligt på. Det behövs bara små justeringar för att hålla inflationen kring högst två procent – åtminstone med Riksbankens nuvarande förtroende.

erik säger: Vilka fördelar ser du med euron?

Lars Wohlin säger: Jag ser nästan inga fördelar - jag ser det som ett oerhört riskprojekt. Det vore ett mycket farligt steg för Sverige.

moa säger: Vad tror du om bostadsräntorna om det blir ett ja? Blir de lägre?

Lars Wohlin säger: Ja, vi kommer att flytta ner ränteläget lite. Men då får vi också en något högre inflation. Så realräntan kommer inte att förändras.

Mats_Umeå säger: Är det sant att Sveriges eurosedlar är tryckta?

Lars Wohlin säger: Vet ej.

Mohammed säger: Hej,

jag håller med dig, men varför säger Göran Person ja till euron tror du?

Lars Wohlin säger: Han vill bli accepterad i gänget kring EU-ministrarna som en del av de styrande i EU.

daniel2 säger: Man får cirka 58 öre på en krona tillbaka av den offentliga sektorn. För att ha det så har kronan devalverats massa gånger under de senaste 30 åren. Vem har glädje av det? Sannolikt bara offentliga sektorns administratörer, fackliga ombudsmän och en del politiker. Tycker jag.

Lars Wohlin säger: Vi devalverade fram till mitten av 90-talet. Men sedan 1995 har vi haft en i stort sett oförändrad krona, med endast små fluktuationer. Detta tack vare det nya Riksbankssystemet.

Lars Wohlin säger: När det gäller frågan om skattetrycket så är min uppfattning att Sverige har cirka tio procentenheter av BNP högre skattenivå än Finland. Jag vill ner till finsk nivå, men jag tror inte det är möjligt om vi går över till euro.

AndreasDIF säger: För mig känns det som att det inte spelar någon roll om Riksbanken eller någon annan styr vår valuta och penningpolitik. Vi, svenska folket, har ju inget att säga till om. Ja-sidan leder ganska stort i dagens omröstning hos Aftonbladet tillskillnad ifrån tidigare dagar. Har det med gårdagens debatt att göra tror du?

Lars Wohlin säger: Det är en väldig skillnad om de är Riksbanken som styr räntan, för då kontrollerar man kostnadsutvecklingen i Sverige; det bryr sig inte ECB om, därtill är vi alltför små. Vad gäller opinionen så tror jag helt klart att tv-debatten hade ett stort inflytande.

kattis säger: Att vi haft i stort sett oförändrad krona kan väl också bero på att vi följt världskonjunkturen

Lars Wohlin säger: Nej. Utan Riksbanken tror jag inte att det hade varit möjligt. Det paradoxala är att en flytande växelkurs ger Riksbanken makt att kontrollera inflationen som håller kronan någorlunda stabil.

karl säger: Skulle du kunna tänka en valutaunion överhuvudtaget - och i så fall med vilka länder?

Lars Wohlin säger: Nej. Så länge vi har ett folkligt val så måste valutaområdet vara detsamma som det man har folkligt val kring.

Micke säger: Om man helt prompt vill ha en egen riksbank för Sverige, varför inte ha en riksbank i varje län. Räntan i Stockholm kanske inte passar den i Norrland, men ändå fungerar det. Skulle inte EMU-området kunna fungera på samma sätt?

Lars Wohlin säger: Nej. Av tre skäl: det första är att vi är ett folk som har gemensamt språk och därför kan flytta inom landet. Så är det inte inom EU. Det andra är att vi har ett stort statligt transfereringssystem för regional utjämning, det finns inte inom EU. Och det tredje är att vi inom hela Sverige har politiker som kan ställas till svars för sitt fögderi. Inom EU finns ingen som kan ställas till poliskt ansvar. Och det här är en fråga för hela Sveriges ekonomi.

Kenta säger: Har du några siffror på hur mycket det skulle kosta (engångskostnaden) för Sverige vid ett ja?

Lars Wohlin säger: Nej, jag har bara sett tidningsuppgifter på 20 miljarder, men jag kan inte gå i god för dem.

moa säger: Ett mycket farligt steg säger du: vilka är de värsta sakerna som kan hända?

Lars Wohlin säger: Att kostnaderna stiger för snabbt och vi kommer in i en lågkonjunktur. Då exploderar budgetunderskottet och vi kommer in i en djup finansiell kris med jättelika budgetunderskott på samma sätt som 1993, då utlandet knappt ville köpa våra statspapper.

aftonbladet.se