Forskare har hittat dyslexi-gen

Läs- och skrivsvårigheter kan vara medfödda

NYHETER

STOCKHOLM/WASHINGTON (TT-REUTERS)

En gen som kan bidra till dyslexi har upptäckts av finländska och svenska forskare.

Kunskapen kan hjälpa människor med läs- och skrivsvårigheter, hoppas forskarna.

Forskarna har detaljstuderat genetiska förändringar bakom dyslexi. Juha Kere vid Helsingfors universitet och kolleger till honom vid Karolinska institutet i Solna inledde sina studier i en enda familj där många är dyslektiker.

-Fadern hade uttalade svårigheter att läsa och skriva i skolan men arbetar nu i affärsvärlden, skriver forskarna i vetenskapstidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.

Affärsmannens tre barn har också fått läs- och skrivsvårigheter.

Forskarna har jämfört affärsmannens familj med 20 finländska familjer som inte är släkt med varandra. 58 av familjemedlemmarna har dyslexi medan 61 inte har det.

I den första studerade familjen har en gen med namnet Dyxc1 störningar. I en annan familj finns en markör som orsakar att cellerna producerar en förkortad version av Dyxc1-protein.

Genen har en ''jättespecifik funktion'', säger Juha Kere till Dagens Nyheter . Den påverkar endast förmågan att lära sig läsa och skriva, inte hjärnans funktion i övrigt.

Han framhåller att genen ökar risken men att den inte ensam avgör om ett barn blir dyslektiker.

Mellan tre och sex procent av en befolkning beräknas ha svårigheter att lära sig läsa och skriva. Dyslexi är därmed den vanligaste inlärningsstörningen hos barn.

Enligt vissa studier bearbetar dyslektiker information i en annan del av hjärnan än andra människor. De förefaller använda höger hjärnhalva vid läsning i stället för vänster som de flesta andra. Denna egenskap bromsar skolbarn om de inte får särskild uppmärksamhet. Men den hindrar inte att dyslektiker i genomsnitt är mer begåvade än andra.

Förutom att hjälpa forskarna att förstå mekanismen bakom dyslexi har genen visat sig kunna berätta något intressant om människans ursprung.

-Vi har undersökt motsvarande gen hos schimpans, dvärgschimpans, gorilla och orangutang. Det visade sig vara stor skillnad mellan människans gen och den hos vår närmaste släkting schimpansen, säger Juha Kere.

TT-Reuters