Läsarna säger ja

Över hälften av aftonbladet.se:s läsare vill byta kronan mot euron

NYHETER

Stödet för euron har ökat markant i aftonbladet.se:s dagliga eurobarometer de senaste dagarna.

Ja-sidan har nu egen majoritet.

– Aftonbladets mätningar är intressanta. Även om inte nivåerna visar sig stämma så kan de mycket väl peka på en förändring i opinionen, Sören Holmberg, professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet.

Hur skulle du rösta om det vore val idag? Den frågan har legat utlagd på aftonbladet.se den senaste veckan.

Frågan nollställs vid midnatt varje dygn. Siffrorna visar hur inställningen till euron förändrats bland läsarna.

De första dygnen var det mycket jämnt mellan ja- och nej-sidan: 40-49 procents stöd för bägge blocken. Men de senaste dygnen har stödet för ja-sidan ökat markant. Som mest har det varit uppe i 55 procent – markant högre än i andra opinionsundersökningar.

– De kan visa vart vindarna blåser någorlunda rätt, även om nivåskattningarna inte stämmer. Därför är era mätningar jätteintressanta, säger Sören Holmberg, professor i statskunskap på Göteborgs universitet.

En helt annan bild

Vid lunchtid på fredagen hade drygt 14 000 läsare svarat på frågan sedan midnatt:

51,7 procent svarar ja.

46,3 procent svarar nej.

1,1 procent tänker rösta blankt.

0,9 procent tänker inte rösta alls.

En helt annan bild av opinionen ger de senaste siffrorna från Sifo, som publicerades av nyhetsbyrån TT på fredagsförmiddagen.

Där får ja-sidan endast 34 procent och nej-sidan hela 48 procent.

De förändringar som Sifo konstaterat är mycket små och inte statistiskt säkerställda: nej-sidan har backat med två procentenheter sedan förra veckan.

Hela folket representerat

Sören Holmberg ser flera förklaringar till de stora skillnaderna mellan nätenkäterna och de traditionella opinionsundersökningarna.

– Det är en övervikt av unga män som svarar på nätet, och unga män är mer positiva till euron än vad kvinnor är, säger han.

– Det är den övre medelklassen som har tillgång till datorer, det är inte så många arbetare och lågutbildade som är ute på nätet.

– Dessutom är det en självselektion: man går ju in frivilligt och svarar. Och det är möjligt att man är mer aktiva från ja-sidan.

Men det är ju så många som svarar på aftonbladet.se:s frågor?

– Om man har ett snedvridet urval så blir det blir fel även om man har 20 000 svarande. Man måste ju ha med landsbygd, kvinnor – hela svenska folket. Och så är det inte på internet.

Visar förändringar i opinionen

När det gäller opinionsundersökningar talar man om två olika begrepp: nivåskattning och trendskattning.

Nivåskattning visar nivåerna för de olika valalternativen. Trendskattning visar förändring i opinionen.

– Jag övertygad om att nivåskattningen är sämre på nätet eftersom det är selekterade grupper som är med och väljer.

– Men det kan fortfarande vara så att trendskattningen, förändringen, kan vara någorlunda rättvisande, även om nivåerna är annorlunda. Det är därför som era mätningar är viktiga.

– Vi får väl se efteråt vilka som är bäst, de gamla opinionsmätningarna eller de nya Aftonbladetmätningarna på nätet, säger han.

Fredrik Rundkvist