Så mycket sämre blir det om vi säger nej

Ny rapport från statens prognosmakare visar vad som kan hända efter valet

NYHETER

Högre arbetslöshet, högre räntor, sämre skjuts i ekonomin.

Det blir resultatet om svenska folket röstar nej nästa söndag. I alla fall om statens prognosmakare räknat rätt.

Tre gånger om året presenterar statliga Konjunkturinstitutet sin syn på den ekonomiska utvecklingen. Prognoserna anses vara ovanligt tillförlitliga.

I den senaste rapporten, som presenterades i går, utgår man från att svenska folket röstar ja den 14 september. Men för säkerhets skull har prognosmakarna också gjort alternativa nej-beräkningar.

Torra ekonomer

För väljaren ger rapporten en välkommen möjlighet att jämföra de ekonomiska konsekvenserna av ett ja respektive ett nej. Extra värdefullt borde det vara att beräkningarna gjorts av torra ekonomer och statistiker. Inte av politiker med ja- eller nej-glasögon på näsan.

Att ja-sidan kommer att vifta med rapporten fram till valdagen är en självklarhet. Den ger visserligen inget stöd för påståendena om 100 000 fler jobb i offentlig sektor, 30 000 kronor mer per år i plånboken för en tvåbarnsfamilj och sänkta bolånekostnader med 1 000 kronor i månaden för en vanlig Katrineholmsbo.

Men det blir bättre. Även om det inte blir lika bra som statsminister Göran Persson och konsumentminister Ann-Christin Nykvist låtit påskina.

Ekonomin i stort. Det blir bättre skjuts i ekonomin om svenska folket röstar ja. Det beror framför allt på att räntorna väntas sjunka.

Återhämtningen efter lågkonjunkturen kommer att gå snabbare. Bruttonationalprodukten BNP, värdet av den samlade produktionen i landet, väntas öka med 0,4 procentenheter mer vid ett ja än vid ett nej.

Skillnaden motsvarar sex miljarder mer i skatteinkomster till statskassan.

Räntan. Räntorna sjunker om svenska folket röstar ja. Kostnaden för att behålla en egen riksbank och en egen, flytande valuta är en ränta som i genomsnitt är 0,65 procentenheter högre än den som gäller i euroområdet. I alla fall om Konjunkturinstitutet har räknat rätt.

Lägre räntor betyder inte bara att bolånen blir billigare. Det betyder också att investeringar blir billigare. Det ger på sikt jobb.

För den som har ett lån på en halv miljon kronor är skillnaden 3 250 kronor om året eller 271 kronor i månaden. Före skatt.

Arbetslösheten. Den öppna arbetslösheten blir lägre vid ja än vid nej. 2005 går omkring 12 000 fler helt utan jobb om folkomröstningen slutar med en nej-seger.

Priserna. Prisökningarna enligt konsumentprisindex blir lägre vid ja än vid nej. Det beror på att kostnaderna för bolånen räknas in i den siffran. Andra priser riskerar dock att öka eftersom ekonomins hjul snurrar snabbare vilket leder till högre priser.

Det finns fler aspekter på ett valutabyte än de rent ekonomiska. De bryr sig dock inte Konjunkturinstitutet om. Där är det fritt fram för de politiska bedömningarna.

Skillnaden mellan ja och nej

Så blir skillnaden för Sverige mellan ett ja och nej enligt statliga Konjunkturinstitutet.

Lena Mellin