Siffrorna fungerade inte - då vill ja-sidan prata om tendenser

Lena Mellin: Löftena blev för många och för detaljerade

NYHETER

Ja-sidan ångrar sig. De har lovat för mycket och för detaljerat.

Det spelar ingen roll. Väljarna tror ändå inte på kampanjmakarna.

Ja-sidan kallade i går till presskonferens i Riksdagshuset i Stockholm. Budskapet var enkelt. Strunta i siffrorna, det är tendensen som är det viktiga.

Bakgrunden är det myller av detaljerade löften på det ekonomiska området som ja-sidan gödslat över väljarkåren.

Om man bor i Katrineholm, statsministerns gamla hemort, kan en villaägare tjäna 1 000 kronor i månaden om räntorna sjunker till eurolandet Finlands nivå. I Malmö kan 555 personer nyanställas på dagis. Och en tvåbarnsfamilj får 30 000 kronor mer om året i hushållskassan. Klirr i kassan.

Men enligt kd:s ekonomiske talesman Mats Odell var de detaljerade siffrorna ett misstag. De har lett till att ja-sidan låter bli att diskutera ekonomi. Debattörerna blir slagna i huvudet med sina egna siffror av nej-sidan.

Misstrogna väljare

Därför är exakta siffror numera ointressanta. Det är riktningar och tendenser som är det viktiga - om ja-sidan får bestämma.

Men för väljarna spelar omvändelsen ingen roll. De tror ändå inte på vad kampanjmakarna säger.

En ny undersökning från opinionsinstitutet Skop visar att 44 procent av svenska folket inte tror att deras ekonomi påverkas av valutabytet.

De ger alltså både ja- och nejsidan underkänt eftersom båda hävdar att ett fullständigt svenskt medlemskap i EMU får konsekvenser som så småningom letar sig ner i den egna plånboken.

18 procent har tagit intryck av ja-debattörerna. De tror att levnadsstandarden blir bättre.

32 procent har däremot lyssnat på nej-sidan som hävdar att priserna kommer att öka. De tror att de får det sämre med euron.

Ekonomin blir bättre

Fakta ser ut så här:

Världen håller på att kravla sig över kanten efter en lågkonjunktur. Mycket, för att inte säga det mesta, tyder på att ekonomin kommer att förbättras under de närmaste åren. Oavsett om man bor i euroland eller i Sverige.

Under det första året med euron, 2002, ökade priserna i de tolv euroländerna med 2,3 procent, lika mycket som året innan. Motsvarande siffra för Sverige var 2 procent, enligt EU:s statistikkontor Eurostat.

Bland EU:s samtliga 15 medlemsländer ökade priserna minst i Tyskland (euro) och Storbritannien (pund), 1,3 procent. Mest ökade de i Irland (euro), 4,7 procent.

Leder till lägre priser

Kort sagt vet man inte vad ett valutabyte betyder för hushållsekonomin på kort sikt. Det beror på läget i landet.

Men på lång sikt är det solklart att konkurrensen kommer att öka. Det har hittills aldrig lett till något annat än lägre prisökningar.

Lena Mellin