Hyvä, Suomi

Finland är redan bäst i euroklassen

het valuta Familjen Grotell badar bastu varje dag vid sommarstället på ön Granholmen, tio mil från Helsingfors. Alla är nöjda med euron – men mest tjänade barnen Max, 15, och Sara, 17, på övergången. ”Det blev en bra avrundning uppåt på månadspengen”, säger pappa Birger.
Foto: lars rosengren
het valuta Familjen Grotell badar bastu varje dag vid sommarstället på ön Granholmen, tio mil från Helsingfors. Alla är nöjda med euron – men mest tjänade barnen Max, 15, och Sara, 17, på övergången. ”Det blev en bra avrundning uppåt på månadspengen”, säger pappa Birger.
NYHETER

Familjen Grotell hade inte ens tänkt flytta. Men för ett år sedan gick de på promenad i Grankulla utanför Helsingfors och såg sitt drömhus.

Byggt 1999, större än villan i grannförorten Espoo, ljust och fräscht. Efter en vecka hade de bestämt sig. Det gamla huset var inte ens sålt.

– Jag tror inte vi hade slagit till om räntorna inte varit så låga, säger Birger Grotell.

Huset på 253 kvadrat kostade runt fyra miljoner vilket ger familjen Grotell en boendekostnad på 17 100 kronor i månaden.

– Totalt sett blev det nya huset dyrare, men det blev ändå billigare per kvadratmeter.

Makarna Grotell minns när de köpte sitt första hus 1992. Det var hälften så stort som villan i Grankulla.

– Då hade vi erbjudanden om räntor på 15–16 procent, säger Camilla, 43.

För finansrådet Markus Sovala innebär euron att hans jobb på finansministeriet blivit mycket enklare.

– Innan vi gick med tittade jag på räntorna varje minut. Vilket helvete ska jag möta i dag? tänkte man på morgonen. Det var en konstant oro för hur vår lilla valuta skulle överleva.

I dag är det lite lugnare.

– Finland är lika stabilt som en död människas EEG-kurva, säger han och skrattar.

Finansministeriet har hyllats av EU-kommissionen. Finland är bäst i euroklassen med ett överskott i den offentliga sektorn på 3,6 procent förra året. Tyskland hade ett underskott på 3,8 procent.

I slutet av maj beslutade regeringen att sänka skatten en extra procentenhet och nya skattesänkningar är föreslagna. Tanken är att öka tillväxten.

– Det är ovanligt att man sänker skatten i mitten av året. Men det fanns utrymme för det, nu när statsfinanserna är i ordning, säger Markus Sovala.

I en opinionsundersökning från förra året sa 72 procent av finländarna att de hellre betalar mer kommunalskatt än får sämre välfärd.

Samma vinter konstaterade professor Veli-Matti Ritakallio på Åbo universitet att Finlands fattigdomsproblem inte varit större sedan 60-talet.

Antalet familjer som lever under fattigdomsgränsen har fördubblats sedan 1990. I dag lever tio procent av de finska barnfamiljerna under fattigdomsgränsen. I Finland anses ett hushåll vara fattigt om inkomsterna per månad är lägre än 6 000 kronor.

På Finlands Bank har arbetsbördan ökat med euron. Förutom att den vardagliga verksamheten fortsatt som förut är det rapporter till ECB att förbereda och tolv länders utveckling att bevaka.

75 av bankens 600 anställda åker regelbundet till centralbanken i Frankfurt. Chefdirektören Matti Vanhala reser varannan vecka.

– Vår direktion kan inte binda honom vid något beslut. Hans uppgift är att värna prisstabiliteten i hela euroområdet, säger Kjell Peter Söderlund, chef för internationella sekretariatet.

Finland hade, precis som Sverige, flytande valuta före euron. Finlands Bank arbetade efter ett fast inflationsmål där makten över räntan var ett nödvändigt medel.

I dag fattas alla räntebeslut i Frankfurt.

– Men vi kan inte säga ”ECB har beslutat” och hänvisa till någon främmande makt. Det är en organisation där vi är medlemmar, ägare och beslutsfattare.

64 procent av finländarna säger att de är nöjda med euron. Det är lågt jämfört med andra euroländer där siffran ligger kring 75 procent.

Enligt Ulla Klötzer, ordförande i Alternativ till EU, skulle finländarnas relativt negativa inställning till euron vara ännu större om de såg kopplingarna mellan nedskärningarna i den offentliga sektorn och valutaunionen.

– EU-kommissionen säger ju uttryckligen att de sociala avgifterna ska ner, skatterna ska ner och lönerna ska ner. Det är den råa marknadens politik. EMU har fått den finska regeringen att skrota den nordiska välfärdsmodellen, säger hon.

– Men folket fattar så långsamt. De ser inte de stora sammanhangen, de läser inga riktiga tidningar, bara Metro.

Finansrådet Markus Sovala tror visst att människor förstår.

– Frågan om euron är bra eller dålig diskuteras inte. Det är inte en intressant fråga eftersom fördelarna är så synliga för folk, säger han.

Camilla och Birger Grotell har aldrig varit rädda för att bli av med jobbet. Men de ser ändå nedskärningarna i välfärden.

– Klasskillnaderna i samhället håller på att öka. Det finns en liten men växande grupp människor som verkligen har det svårt, säger Camilla.

Men varken Camilla eller Birger kopplar försämringarna till euron.

– Det är den svåra krisen i början av 90-talet som har satt sina spår. Och den berodde bland annat på att den ryska handeln slogs ut efter Sovjetunionens fall, säger Birger.

Vi träffar dem i deras sommarstuga på ön Granholmen utanför Ekenäs, drygt tio mil från Helsingfors.

Timmerhuset med sluttande tak och veranda mot vattnet har de byggt själva. Bastun vid strandkanten använder de varje dag eftersom de saknar varmvatten.

Camilla är lärare i sjukgymnastik och Birger är finlandschef för det svenska inredningsföretaget Gerdmans. Dessförinnan var han tolv år på Electrolux.

– Jag ser euron ur professionell synvinkel. Företaget jag arbetar på slipper valutarisker, säger Birger.

Camilla stödjer euron för att hon är positiv till EU.

– Det har med vår historia att göra. Vi vill visa att vi hör till Europa efter skuggan från Sovjetunionen.

– Alla har någon farmor eller morfar som upplevt kriget.

Finländarna folkomröstade inte om EMU. I folkomröstningen om EU 1994 sade 56, 9 procent ja och 43,1 procent nej.

Arbetslösheten i Finland är drygt 9 procent. Vid krisen i början av 90-talet var nästan var femte finländare utan jobb.

SAK, Finlands svar på LO, menar att de är vinnare på euron.

– Arbetslösheten har inte stigit så mycket som den antagligen gjort utan euron i den här lågkonjunkturen, säger biträdande chefsekonomen Ismo Luimula.

Komplicerade diagram ger tyngd åt orden.

– Jag tror att våra medlemmar tycker att en stabil prisutveckling och låg inflation är viktigare än stora nominella löneökningar.

Ny bild på overheaden.

– Utan euron hade riskerna varit större, säger han och letar snabbt upp en ny kurva.

Att SAK, men inte LO, lyckades få igenom kravet på buffertfonder beror, enligt Luimula, på det 30 år gamla systemet av centrala avtalsförhandlingar mellan arbetsgivare och fack med staten i bakgrunden.

Det finska näringslivet var redan från början starkt positiva till ett valutabyte. Särskilt de företag som handlar mycket med euroländerna.

– Vi har inte längre samma kostnader för inköp i olika valutor, säger Hannu Penttilä, vd på handelshuset Stockmanns.

Trots att en halv miljon varor skulle prismärkas om gick själva övergången smidigt.

Redan efter två veckor med euron hade kunderna slutat betala med mark.

– Det blev billigare än förberedelserna för millennieskiftet, säger Hannu Penttilä.

Även handlarna på salutorget vid hamnen säger att de tjänat på euron.

– Människor verkar tycka att en euro är mindre pengar än vad det är. Jag använder euron som försäljningsargument, du får en liter jordgubbar för två euro till exempel, säger grönsakshandlaren Nina Laine.

Familjen Kavalinen har sålt blommor på salutorget i Helsingfors sedan 1985.

 – Det är lättare nu, både turister och finländare handlar mer, säger dottern Anne.

Nära 80 procent av finländarna tyckte att priserna gick upp med euron. Men ingen av de mätningar som gjorts stödjer den känslan.

– Det beror på att lyxvarorna inte blivit dyrare. Men vem köper en diskmaskin varje dag, säger Ulla Klötzer.

Regeringens besparingar har gjort Finland bäst i euroklassen. De låga räntorna gör bostadslånen billigare än någonsin. Samtidigt lever vart tionde barn under fattigdomsgränsen.

Elisabeth Lindham