Frågan som delar svenska folket

Professor: Debatten gör att vi kan få ett högt valdeltagande

NYHETER

Splittringen inför eurovalet är större än vid folkomröstningen om medlemskapet i EU 1994.

– Det pratas mycket och stämningsläget är högt. Och man bråkar inte bara inom partier. Man bråkar också inom familjer, inom gäng som normalt är överens, säger Mikael Gilljam, professor i statskunskap vid Göteborgs universitet.

– Det driver upp ett debattklimat som gör att jag tror att vi kommer att få ett högt valdeltagande.

Vad är ett högt valdeltagande?

– Minst lika många som i det senaste riksdagsvalet, 80,1 procent. Då tror jag ingen kommer att ifrågasätta resultatet.

Varför blir valdeltagandet högt?

– Folk röstar när de tror att det är viktigt och när de tror att de kan påverka. Båda förutsättningarna finns.

Vad skiljer höstens folkomröstning från 1994 års?

– Den stora skillnaden att det nu finns ett borgerligt nej-parti, centerpartiet. I Norge var det till och med tre borgerliga partier på nej-sidan 1994. Det kanske gjorde att det blev nej till EU i Norge och ja i Sverige.

– I dag finns det också fler experter på nej-sidan bland de borgerliga väljarna än vad det gjorde då. Personer som Bengt Dennis, Lars Wohlin och Nils Lundgren är mer synliga.

Var avgörs valet?

– På den högra halvan. Nej-sägarna i miljöpartiet, vänstern och halva socialdemokratin räcker inte till 50 procent.

Alla folkomröstningar – så gick det

Leif-Åke Josefsson