Usama och Saddam jagas fortfarande

– detta har hänt under två år efter attackerna mot USA

1 av 2
NYHETER

7 oktober 2001. USA inleder kriget mot talibanregimen i Afghanistan. Regimen föll inom en månad men än i dag pågår ett gerillakrig utanför Kabul. Säkerhetsläget är uselt. 10 000 amerikanska soldater är kvar i landet liksom en internationell styrka under Natos ledning.

20 mars 2002. Bilbomb briserar nära USA:s ambassad i Lima, Peru. 9 döda.

11 april 2002. Bomb briserar utanför synagoga i Tunisien. 20 döda.

8 maj 2002. Självmordsbombare slår till utanför Sheraton Hotel i Karachi, Pakistan. 14 döda.

14 juni 2002. Självmordsattack mot USA:s konsulat i Karachi, Pakistan. 11 döda.

12 oktober 2002. Bilbomber exploderar i turistkvarter på Bali, Indonesien. 202 döda, varav 6 svenskar.

28 november 2002. Bombdåd mot israeliskt turisthotell i Mombasa, Kenya. Robotar missar ett israeliskt plan som är på väg att starta. 15 döda.

20 mars 2003. Kriget mot Irak inleds. Saddam Hussein störtas den 9 april. President Bush deklarerar att kriget är slut den 1 maj. Ändå fortsätter de nästan dagliga attackerna mot de allierade ockupationsstyrkorna. Säkerhetsläget är så oroligt att många hjälporganisationer lämnat landet.

12 maj 2003. Bomber mot ett bostadsområde för utlänningar i Riyad i Saudiarabien. 35 döda.

5 augusti 2003. Bomb mot USA-ägda Marriott Hotel i Jakarta, Indonesien. 10 döda.

19 augusti 2003. Bilbomb mot FN:s högkvarter i Bagdad. 22 döda, bland dem FN-sändebudet Sergio Vieira de Mello.

Flygindustrin. Den enskilt hårdast drabbade näringen. Fortfarande två år efter terrordådet har resandet inte återvänt till nivån före den 11 september. Flera flygbolag tvingades i konkurs. Storbolagen i USA överlevde tack vare gigantiskt statligt penningstöd.

Säkerheten. Kraftigt höjd, framför allt på flygplatser i USA men även i övriga världen. Säkerheten har även höjts på företag och vid viktiga byggnader, kärnkraftverk och liknande.

Mänskliga rättigheter. I jakten på terrorister har rättssäkerheten kommit i kläm. USA har antagit krislagar som ger myndigheterna rätt att hålla misstänkta terrorister på obestämd tid utan att presentera bevis eller åtal. Den amerikanska Guantánamobasen på Kuba har förvandlats till fängelse för över 600 misstänkta terrorister, däribland en svensk medborgare. Även i Europa har attityden mot politiska flyktingar hårdnat.

Skräcklarmen. Baserat på underrättelseinformation varnas allmänheten i USA ständigt för nya terrordåd . Säkerhetslarmen avlöser varandra vid allt som kan tänkas vara terrormål. Även Europa – främst London – har drabbats av terrorlarm.

Världsekonomin. Slungades rätt ner i en recession som den först nu visar begynnande tecken att hämta sig ifrån. Återhämtningen är bräcklig. Ett nytt, stort terrordåd i väst skulle omedelbart slå mot ekonomin.

President Bushs popularitet. Efter 11 september 2001 nådde den höjder som nästan ingen annan president nått. Länge tyckte 85–90 procent att han gjorde ett bra jobb. När freden i Irak visat sig svårare att vinna än kriget har populariteten börjat dala kraftigt. I dag inte självklart att Bush blir omvald nästa år.

Jakten på Usama bin Ladin och Saddam Hussein. Mycket tyder på att bin Ladin fortfarande lever och gömmer sig i de oländiga gränstrakterna mellan Pakistan och Afghanistan. Saddam tros befinna sig i Irak men har hittills gäckat amerikanerna som fått nöja sig med de båda sönerna Udays och Qusays skalper. Infångandet av de båda skulle vara en pr-framgång för USA.

Gripna höga företrädare i al-Qaida:

Khalid Sheikh Mohammed, greps i Pakistan 1 mars 2003. En av hjärnorna bakom planeringen av 11 september.

Abu Zubaydah, nummer tre i bin Ladins hierarki. Greps i Pakistan i mars 2002.

Ramzi Binalshibh, bland dem som planerade attackerna 11 september. Greps i Pakistan i september 2002.

Mohammed Haydar Zammar. Tros ha rekryterat kaparledaren Mohammed Atta.

Abd al-Rahim al-Nashiri, påstådd chef för al-Qaidas operationer i Persiska Viken. Greps i november 2002.

11 SEPTEMBER - TVÅ ÅR SENARE