Svenska folkomröstningar en lång rad misslyckanden

Lena Mellin: Dagens omröstning kan vara den sista på länge

NYHETER

Det har gått troll i de svenska folkomröstningarna.

Dagens kan vara den sista på länge.

I dag går svenska folket till folkomröstning för sjätte gången sedan möjligheten infördes i grundlagen på 1920-talet.

Det kan vara sista gången på länge. Med ett enda undantag har samtliga omröstningar under efterkrigstiden lett till problem. Regeringskris, interna strider, långbänkar eller ren nonchalans av resultatet.

1955 handlade valet om högertrafik. Men trots att 83 procent röstade mot förslaget att byta från vänster till höger tvingades förarna att lägga om ratten. 1967 infördes högertrafik.

1957 gällde omröstningen pensionssystemet. Resultatet var svårtolkat. Samtliga tre linjer ansåg att de vunnit.

Fick vila i tre decennier

De politiska konsekvenserna blev omfattande. Koalitionsregeringen med centern och socialdemokraterna sprack och det blev nyval.

Vid den omröstningen i riksdagen lade folkpartisten Ture Königson ner sin röst. Det ledde till att s-förslaget, linje ett i folkomröstningen, vann med en enda rösts övervikt.

Efter den röran fick folkomröstningarna vila i närmare tre decennier.

1980 var det dags igen. Folket skulle avgöra kärnkraftens framtid i Sverige. Tre linjer igen. Linje två som förespråkade avveckling med förnuft fick flest röster.

En av tolv har stängts

Men ambitionerna att fullfölja beslut är låga, på gränsen till obefintliga.

I dag, nästan ett kvarts sekel senare, har bara en av sammanlagt tolv reaktorer stängts. Det ena aggregatet i Barsebäck slocknade 1999 efter en lång juridisk process.

1994 hölls den hittills enda folkomröstningen under efterkrigstiden som inte lett till förvecklingar. Den 13 november 1994 röstade 52,3 procent av väljarna ja till svenskt medlemskap i Europeiska unionen. 48 dagar senare var Sverige med.

2003 avbröts valkampanjen fyra dagar före valdagen efter mordet på utrikesminister Anna Lindh. För första gången i tv-åldern ställdes den avslutande valdebatten in.

I ett uttalande underskrivet av riksdagens sju partiledare slås fast att valresultatet ska respekteras. En självklarhet som uppenbarligen inte var mer självklar än att den måste sättas på pränt.

Oftast är det interna slitningar i partierna som lett till att en fråga gått till folkomröstning i stället för att som vanligt avgöras i riksdagen.

Men den moderna svenska folkomröstningshistorien är ingen framgångssaga.

En negligerades helt, högertrafiken.

Avvecklingen av kärnkraften är skjuten på framtiden.

Pensionsomröstningen ledde till regeringskris och nyval.

Årets kampanj avbröts efter ett mord.

Det finns alltså all anledning att tro att det kommer att dröja till nästa folkomröstning. Undantaget kan vara ett nytt euroval om det blir nej i kväll.

Lagen avgör – i Danmark

I grannlandet Danmark däremot duggar folkomröstningarna tätt. Men det beror på grundlagen, ett helgonförklarat dokument.

Att överlåta befogenheter till internationella organ kräver godkännande med fem sjättedels majoritet i folketinget, riksdagen. Går det inte att uppnå, och det har visat sig vara svårt, går frågan till folkomröstning.

I Danmark avgör alltså lagen om det blir folkomröstning. I Sverige är det parti-splittringen. Det är en viss skillnad.

Så gick det i tidigare folkomröstningar

Lena Mellin