”Alla människor kan i vissa situationer begå till och med mord”

Läs chattet med Anders Forsman - professor i rättspsykiatri

NYHETER

sami säger: Hej, jag undrar varför en del psykiskt sjuka gör våldsbrott och inte till exempel bedrägerier ?

Anders Forsman säger: Psykiskt sjuka kan begå alla typer av brott, även bedrägeri. Våldsbrott är mer uppmärksammade och syns därför mer. Vid mani som är en sjuklig upprymdhet förekommer ekonomiskt bedrägeri.

NIELS säger: Är det signifikativt för våldsmän att de är bär mytomaniska drag?

Anders Forsman säger: Det finns många typer av våld som utövas av många typer av människor. Vid våldsbrott är det ändå vanligt att förövaren har en förhöjd självuppfattning och även har en benägenhet för lögner för att försköna sin bild utåt. Det gäller särskilt personer med psykopatiska personlighetsdrag. Men också vid narcisstisk personlighetsstörning.

Kenta säger: Kan en psykiskt störd mördare helt förtränga ett mord som han/hon har begått?

Anders Forsman säger: Jag tror inte att man bara ska tala om psykiskt störda mördare. Det antyder att bara psykiskt sjuka kan begå allvarliga våldsbrott. Tyvärr kan alla människor i vissa situatione begå till och med mord. Och både psykiskt mera friska och psykiskt mera sjuka personer kan ha starka förträngningar av minnen. Därför måste svaret bli ja, en mördare kan förtränga sitt eget brott. Ännu vanligare är att man på grund av uttalad berusning förlorar minnet för sitt brott. Då är det en minneslucka, inte en förträngning.

Kalle säger: Var får en person med narcissistisk personlighetsstörning, som utövat våld, bäst behandling - inom kriminalvården eller inom rättspsyk?

Anders Forsman säger: Det är en mycket svår fråga att besvara eftersom det saknas studier på det området. Vi fick en ny lagstiftning 1992 där man avsiktligt styrde personlighetsstörda till kriminalvården därför att psykiatrin inte hade någon bra behandling att erbjuda. Idag har utvecklingen gått framåt samtidigt som kriminalvården inte har behandlighetsmöjligheter för dessa människor. Kanske är det dags att ompröva rättspsykiatrins roll.

tjena säger: Jag får en känsla att den nu gripne 35 åringen inte är den rätta. Vad får du för känsla?

Anders Forsman säger: Polisen har gripit en person som kan vara den så kallade NK-mannen, men han behöver för den skull inte vara gärningsmannen. Å andra sidan tar jag inte hans förnekanden särskilt allvarligt med hänsyn till den personlighet som framtonat i medier. Jag håller därför frågan öppen.

Naseer säger: Det snackas om att den misstänkte är allvarligt störd, två personer i ett, självmordbenägen och så vidare. Hur stor är chansen att han kan klara sig undan straff genom att hävda att han är psykologiskt sjuk och behöver behandling?

Anders Forsman säger: I Sverige döms man skyldig till brott om åklagaren kan bevisa att man gjort sig skyldig till brott. Men påföljden kan variera beroende om man är allvarligt psykiskt störd eller inte. En psykiskt störd mördare kan därför få vård, men det innebär inte att han är oskyldig. I andra länder, tex USA kan man bli frikänd om man är otillräknelig (not guilty by the reason of insanity). Sverige är på väg att införa en liknande lagstiftning, sannolikt från 2005.

Carina säger: Hur tror du 35-åringen mår i detta läge?

Anders Forsman säger: Eftersom jag inte känner honom blir det spekulation. Min tro är att isoleringen från omvärlden upplevs som svårast för honom. Samtidigt ser 35-åringen sig som en särsklid person och han har höga tankar om sig själv. Det skulle kunna leda till en viss upprymdhet, endel människor mår bra av extrem uppmärksamhet, men häktespersonlaen gör klokt i att observera honom kontinuerligt eftersom risk för självmord kan finnas.

Kenta säger: Är en gärningsmannaprofil på 11 sidor mycket, eller vanligt?

Anders Forsman säger: Jag har själv inte arbetat med gärningsmannabeskrivningar och kan därför inte säga att jag har egen erfarenhet av dessa. Däremot har jag varit med vid framtagande av gärningsmannaprofiler i USA. En verbal beskrivning av gärningsmannen utgår från olika scenarior och kan därför bli allt från några sidor till väldigt lång. Man kan misstänka att en lång gärningsmannaprofil innehåller fler osäkra scenarior än en kort.

säger: när ser man tidigast tendenserna hos en individ med narcissistisk läggning eller schizoida drag - i tonåren/ungdomen eller redan hos barn?

Anders Forsman säger: Man ser de här personlighetsdragen i vart fel sedan tonåren och många gånger sedan barndomen. Barnpsykiatri och vuxenpsykiatri är två skilda världar som tidigare kommuncerat dåligt. De senaste årens studier har dock visat att barnneuropsykiatriska störningar kan föregå personlighetsstörningar.

Anders Forsman säger: Den narcissitiske personen tycker sig stå över vanliga regler och känner sig speciell och unik. Friska barn kan ha den känslan om de är älskade barn och det behöver inte vara något sjukligt. En mogen människa har en mer nyancerad syn på sin plats i samhället. Antisociala personer och narcissistiska personer mognar inte i det avseendet utan skapar sina egna lagar. Därmed läggs grunden för känslokyla.

L0V3 säger: Vad är ditt bästa tips för att hanskas med en extremt våldsam person? och vad är det bästa man kan göra i förebyggande syfte om man vill slippa bli offer för en sådan man eller kvinna för det måste väl inte vara en man?

Anders Forsman säger: Jag tror att man måste lita på sin intuition om man inte är expert på området. Den här typen av män, för nio av tio personer med antisocial personlighetsstörning är män, är ofta charmiga och intagande i början, men partnern märker så småningom att det bakom skärmen finns en hårdare yta och kanske till och med brutalitet kanske vid berusning. Sådana tidiga signaler måste tas på allvar och leda till att man omprövar sin bekantskap. Är man förälskad överser man lätt med sådana drag i början, det har många kvinnor fått ångra.

Carina säger: Kan en störd person t.e.x en mördare någon gång bli frisk med hjälp av vård?

Anders Forsman säger: Att mörda är ingen sjukdom , men man kan döda på grund av att man har en psykisk sjukdom. Om det är just en psykisk sjukdom och inte en personlighetsstörning som ligger bakom brottet är prognosen god. Ett exempel är en deprimerad nyförlöst kvinna som dödar sitt barn och försöker men misslyckas att döda sig själv, hon kommer att bli helt frisk från sin depresion och kommer lära sig att leva med vad hon gjort. Risken för återfall är minimal.

Kalle säger: Du skrev tidigare "Idag har utvecklingen gått framåt samtidigt som kriminalvården inte har behandlighetsmöjligheter för dessa människor. Kanske är det dags att ompröva rättspsykiatrins roll". Vilken roll bör rättspsykiatrin spela?

Anders Forsman säger: Man kan säga att vi har två typer av rättspsykiatri i Sverige. Rättsmedicinalverket har ansvar för den utredande rättspsykiatrin som undersöker gärningsmän på uppdrag av domstol, den rollen kommer att finnas kvar och behöver förstärkas eftersom rättsmedicinalverket kommer att ha ansvar för riskbedömningar, det vil säga risk för återfall i allvarlig brottslighet. Den vårdande rättspsykiatrin har vuxit på senare år på bekostnad av den allmäna psykiatrin. I frmatiden kommer den vårdande psykiatrin få än mer uppgifter på fängelser och i häkten. Finansieringen av rättspsykiatrin måste ske på annat sätt än att tära på allmän psykiatri, därför blir rättspsykiatrin en gökunge som äter den allmäna psykiatrin ur boet. Allmänpsykiatrin klarar därför inte sin uppgift, därför blir det en nyrekrytering av psykiskt störda lagöverträdare. Att begå brott blir enda möjligheten att få "vårdgaranti". Regeringen avser att tillsätta en psykiatrisamordnare, då måste samordnaren se inte bara på samarbetet mellan landsting och kommun (psykiatrireformen) utan också på de totala resurserna.

Anders Forsman säger: Jag tackar för alla intressanta frågor, hej då.