Sämst betalda fick störst lönelyft

Men lönegapet minskar inte: Privattjänstemän tjänar mest

NYHETER

För första gången på många år fick de sämst betalda de största lönelyften procentuellt sett förra året, enligt en rapport från LO.

De senaste åtta åren har privatanställda tjänstemän lyckats bäst i löneligan och offentliganställda arbetare sämst.

Men nu går det bättre för anställda i offentlig sektor.

– Trenden har brutits när det gäller offentligt anställda arbetare, som fick något större löneökning än andra. Men om det är en bestående trend, det vet vi inte, säger Erland Olauson, LO:s tillförordnade avtalssekreterare, till TT.

Olauson tror att det beror på att efterfrågan på arbetskraft inom vård och omsorg ökat något, och att efterfrågan samtidigt minskat inom den privata sektorn.

Löneklyftan kvarstår

Lönegapet mellan tjänstemän och arbetare har därmed inte förstorats inte lika mycket som vanligt. Offentliganställda fick 4,3 procent löneökning medan de privatanställda fick nöja sig med 3,3 procent. Arbetare inom den offentliga sektorn fick i genomsnitt 4,4 procents lönepåslag medan motsvarande för tjänstemännen var 4,3 procent.

Undersökningen baseras på statistik över löneutvecklingen från 1994 till 2002 från Statistiska centralbyrån. Mellan dessa år ökade månadslönen med i genomsnitt 39 procent. En titt på hela perioden är dock betydligt mindre gynnsam för arbetare inom offentlig sektor. Lönerna steg i genomsnitt med 31 procent mot 43 procent för den genomsnittlige tjänstemannen inom den privata sektorn.

I pengar innebär det att tjänstemannen i slutet av perioden tjänade 10 000 kronor mer i månaden än den offentliganställde arbetaren.

Oroande resultat

Resultatet oroar Erland Olauson som påpekar att skillnaden ökar mellan arbetare och tjänstemän i privat sektor. Enligt Olauson borde de avtalade löneökningarna inte leda till att klyftan blev större, och drar slutsatsen att vissa tjänstemannagrupper får lönelyft utanför avtalen, trots att efterfrågan på arbetskraft är liten.

– Direktörerna beviljar sig själva förmåner som är långt utöver vad som finns löneutrymme för, vilket sedan spiller över till ledningsgrupp och tjänstemän med fri lönesättning, säger Erland Olauson till TT.

Alla förlorare

I förlängningen kommer anställda längre ner i organisationerna inte att acceptera växande löneskillnader, hävdar Olauson, och lönebildningen sätts då i gungning.

– Hela karusellen med löner, priser, räntor, ökad arbetslöshet och inflation drar i gång - och det förlorar vi alla på, säger Erland Olauson till TT.

Den förklaringen håller dock Karl-Olof Stenqvist, förhandlingschef för arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen inte med om.

– Möjligen kan det ha funnits sådant utrymme bland vissa tjänstemän för några år sedan, men inte nu. Det är konjunkturen som styr. IT-sektorns expansion är bruten och nu får vi en ny struktur på löneutvecklingen, säger Karl-Olof Stenqvist.

Susanne Nylén, TT