Svenskbyggd satellit på väg till månen

”Smart-1 är stor som en tvättmaskin”

Mot månen Den svenskbyggda satelliten Smart-1 når månens omloppsbana efter 15-17 månader.
Foto: ESA
Mot månen Den svenskbyggda satelliten Smart-1 når månens omloppsbana efter 15-17 månader.
NYHETER

01:14 den 28 september sköts svenska Rymdbolagets satellit iväg på sin resa mot månen.

Smart-1 ska utforska jordens närmaste granne och bland annat ge oss svar på om jorden och månen för länge sedan var en planet.

Smart-1 sköts upp från Franska Guyana av en Ariane 5G-raket.
Foto: AP
Smart-1 sköts upp från Franska Guyana av en Ariane 5G-raket.

Den europeiska rymdorganisationen ESA beställde rymdsonden. Svenska Rymdbolaget byggde den.

På natten mellan lördag och söndag var det vaka när Smart-1, stor som en tvättmaskin, 366 kilo tung, skulle skjutas ut i rymden.

Åker som en ryggsäck

– Det gick jättebra. Allt gick enligt plan. 01:14 sköts satelliten iväg, säger Johan Marcopoulos, informationsansvarig på Rymdstyrelsen

Det är första gången ett svenskt företag fått huvudansvaret att bygga en satellit för ESA:s räkning.

– Smart-1 åkte som en ryggsäck på två telekomsatelliter. Ute i rymden separerades de tre satelliterna efter 42 minuter, säger Johan Marcopoulos.

Hur månen kom till

Med på Smart-1 finns instrument som på olika sätt kommer att undersöka månen. Bland annat ska man undersöka om det stämmer att det finns vattenrester på månen. Man ska också undersöka vad det finns för mineraler.

– Det är viktig kunskap för att få reda på hur månen kom till. Det finns till exempel en teori enligt vilken månen en gång var en del av jorden som slets bort i en kollision med en annan planet, säger Johan Marcopoulos.

Stora solpaneler

Smart-1 är en ovanligt bränslesnål satellit . Behöver satelliten inte bära med sig så mycket bränsle kan den istället ta med extra utrustning.

– Satelliten har jättestora solpaneler som driver fram satelliten. Tekniken ska testas och ska sedan användas på kommande forskningssatelliter, säger Johan Marcopoulos.

Men att satelliten är bränslesnål medför också att den är långsam. Först om 16 månader kan instrumenten sättas i arbete för att undersöka månen. Det kan jämföras mot Apollos månresa som bara tog ett par dagar.

– Om två veckor kommer vi att testa igenom alla instrumenten för att se att allt funkar som det är tänkt, säger Johan Marcopoulos.

Man kommer att ha löpande kontakt med satelliten under resans gång, men under långa perioder kommer den att sköta sig själv.

Stora framtidsplaner

Den lyckade uppskjutningen firades inte med champagne utan med ytterligare en revolutionerande uppfinning, nämligen "Moon-shots".

– De bestod av vodka, aprikoslikör och blå curacao. Jag smuttade lite på den men var tvungen att ställa ifrån mig den direkt, säger Johan Marcopoulos och skrattar.

Men trots att Smart-1:s resa knappt har börjat ser forskarna redan framåt. Framtidsvisionen är att forskningen inom 20 år ska ha kommit så långt att man kan ha någon form av forskningsstation på månen. Många funderar också på hur man ska kunna utnyttja månens lägre gravitation för att i framtiden ha månen som uppskjutningsplats för resor ut i rymden.

Uppskjutningen

15 länder i ESA

Malin Ekmark