Jag tänker vara en blåslampa i häcken på patriarkatet

Schyman blir enfrågepolitiker - ska ägna sig åt feminismen

NYHETER

Gudrun Schyman börjar en ny karriär.

Hon ska bli maximalt obekväm.

- Jag tänker vara en blåslampa i häcken på patriarkatet.

Gudrun Schyman
Foto: Jan Danielsson
Gudrun Schyman

Som partiledare jobbade Gudrun Schyman för att göra vänsterpartiet salongsfähigt. En pålitlig samarbetspartner, ett tänkbart regeringsparti.

Nu går hon i motsatt riktning. Schyman tänker bli rejält obekväm. Med full kraft, och den ska inte underskattas, tänker hon ägna sig åt en enda fråga. Feminismen.

- Jag fortsätter att vara vänsterpartist. Och jag sitter kvar i riksdagen. Men jag koncentrerar mig på feministiska frågor.

Det har krävts en hel del övertalning för att få partiet att godkänna planerna. Nu får Schyman till och med behålla sitt gamla ordföranderum tills efterträdaren väljs i februari.

- Partipolitiken har gått in i en återvändsgränd. Jag vill gifta ihop de utomparlamentariska nätverken med parlamentet, bygga en bro från den feministiska rörelsen till riksdagen.

Ska bilda nätverk

Praktiskt ska det gå till så här. Gudrun Schyman bildar ett nätverk av sakkunniga idésprutor. Med dem i ryggen ska hon ställa frågor under riksdagens frågestunder. Be statsråden om skriftliga svar. Debattera med ministrarna i plenisalen. Skriva motioner och höja rösten i riksdagsdebatterna.

- Målet är att det ska hända något i vår livstid. Inte som att i Kvinnomaktsutredningen konstatera att det tar 150 år innan vi får lika lön för likvärdiga jobb.

En demokratifråga

För Gudrun Schyman, som gjorde vänsterpartiet till ett feministiskt parti, är kvinnors lika värde och lika rätt en demokratifråga.

- Det är en förlust för demokratin att halva befolkningen betraktas som ett undantag. Det får stora konsekvenser. Se bara på befolkningsfrågan. I EU föder kvinnorna få barn eftersom de inte får livet att gå ihop. Det leder till stora problem, vem ska sköta alla gamla?

Slutar som suppleant

Gudrun Schyman lämnar platsen som suppleant i riksdagens bostadsutskott och kommer bara att delta i riksdagsgruppens möten när hon har tid. Suppleantplatsen i utrikesutskottet funderar hon på att ha kvar.

- Säkerhetspolitiken har en feministisk dimension. Det är män som startar krig, tränger in i ett land och lägger ner sina offer.

Det är ovanligt att riksdagsledamöter blir enfrågepolitiker. Motsatsen, den politiske diversearbetaren, ses som ett ideal.

- Kanske kan det förnya riksdagsarbetet. Riksdagen jobbar ständigt med att ändra sina arbetsformer och få större uppmärksamhet. Det här kan vara ett sätt, säger Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Lena Mellin