Fängelse gör psyksjuka mer benägna att begå brott

NYHETER

Sju av tio psykiskt störda brottslingar inom rättspsykiatrin är drogmissbrukare.

De skulle begå färre brott om de fick hjälp mot missbruket. Men i stället placeras de i fängelse - vilket gör dem mer kriminella.

Varje år döms närmare 400 psykiskt störda personer till rättspsykiatrisk vård. De skrivs ut först när de inte har något vårdbehov.

Enligt ett lagförslag som kan börja gälla 2004 ska de psykiskt störda brottslingarna i stället dömas till fängelse och få rättspsykiatrisk vård under strafftiden. Den utdömda strafftiden ska styra, inte vårdbehovet.

Släpps efter tre år

Det innebär att den som är dömd till tre års fängelse och efter två år anses rättspsykiatriskt färdigbehandlad måste sitta ytterligare ett år i fängelse. Är han inte färdigbehandlad rättspsykiatriskt släpps han ändå ut när tre år gått.

En liten grupp våldsbenägna psykiskt störda ska fortfarande kunna få straff som inte är tidsbestämda:

- Men då måste de ha invalidiserat eller dödat människor vid två olika tillfällen, säger Henrik Belfrage, forskningschef vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall.

Psykiskt störda brottslingar återfaller oftare i kriminalitet om de sätts i fängelse än om de får vård, visar forskningen. Belfrage är övertygad om att brottsåterfallen blir ännu fler med den nya lagen, även av andra skäl:

- Om patienterna vet att de ändå kommer ut efter ett visst datum tar de inte emot rättspsykiatrins vård.

Henrik Belfrage var själv expert i utredningen bakom det nya lagförslaget. Han har nu fått upp ögonen för de negativa konsekvenserna:

- Många remissinstanser har varit väldigt kritiska, säger han.

Viktig åtgärd

Det som i stället skulle behövas är mer missbruksvård inom rättspsykiatrin. Det är den viktigaste åtgärden för att förbättra vårdresultatet, enligt en rapport från Socialstyrelsen.

70 procent av de intagna inom rättspsykiatrin är missbrukare, enligt Knut Sturidsson på Centrum för våldsprevention.

Han vill se mer missbruksvård men också att man som i Kanada kan ha patienterna i en utslussningsfas i flera år efter vårdinsatsen, att de bor ute i samhället men under medicinsk kontroll. I Sverige kan man ha det så i max sex månader.

Aftonbladet i går:

Joachim Kerpner