Nytt utjämningsystem för kommuner och landsting

– Stockholm och Norrland förlorar

NYHETER

Såväl Stockholm som Norrland förlorar jämfört med i dag på det förslag till nytt utjämningssystem för kommuner och landsting som en statlig utredning presenterade på tisdagen.

Men utan utredningens förslag hade Stockholm råkat värre ut redan 2005, menar utredningens ordförande, landshövding Lorentz Andersson.

- Jag tror vi kommer att få en mycket stor acceptans för det här nya systemet eftersom det finns en så stor politisk enighet bakom det. De avvikande meningarna från de politiska partierna är små, säger Andersson.

Av partierna i utredningen har folkpartiets och kristdemokraternas företrädare reserverat sig och vill att höginkomst- kommuner ska få behålla en större del av sina inkomster. Från moderat håll vill man inte alls att kommunerna ska vara med och inkomstutjämna utan att detta ska vara en helt statlig angelägenhet.

Utredningens förslag innebär främst att inkomstutjämnings- systemet görs om. Kostnads- utjämnings- systemet har uppdaterats och förenklats.

Tolv kommuner betalar

När det gäller inkomst- utjämningen föreslår kommittén att de allra flesta statsbidragen används för att garantera alla kommuner en inkomst per invånare som ligger på 120 procent av genomsnittet för hela riket.

Tolv kommuner, de flesta i Stockholms- regionen, som har en skattekraft över de 120 procenten får betala 85 procent av överskjutande pengar till systemet.

Vitsen är, enligt Andersson, att rundgången i systemet minskar:

- Statens pengar ska inte först gå till en kommun och sedan vidare till en annan kommun. Statens pengar kommer direkt till den kommun som ska ha bidragen.

Enligt Andersson har man med utredningens förslag kommit så nära ett statligt inkomstutjämnings- system som det går att komma. Och en utjämning som drabbar kommunerna med de högsta inkomsterna måste man ha, menar han:

- Om man inte har en utjämning kvar så kommer kommundelar med höga inkomster att begära kommundelning. Man har redan sett sådana tendenser.

Mindre pengar i norr

Jämfört med dagens inkomst- och kostnadsutjämningssystem får kommuner och landstinget i Stockholms län mindre bidrag med utredningens förslag. Detsamma gäller kommuner och landsting i Värmlands, Västernorrlands, Västerbottens, Norrbottens och i någon mån Jämtlands län.

Det första året förlorar kommunerna i Stockholms län 92 kronor per invånare och Stockholms läns landsting 89 kronor per invånare. Det tionde året, när systemet ska vara fullt genomfört, är den sammanlagda minskningen 600 kronor per invånare. För kommuner och landstinget i Norrbottens län ligger bidragsminskningen på sikt på över 2 000 kronor per invånare.

- Men Stockholm betalar mindre än det skulle ha gjort om nuvarande system skulle ha slagit igenom fullt ut 2005, säger Lorentz Andersson.

Det beror framför allt på att kommittén valt att fördela effekten av de förlorade så kallade fasta införandetilläggen på en tioårsperiod. De skulle annars ha försvunnit 2005.

Stockholms finansborgarråd Annika Billström har tidigare kritiserat det kommunala utjämningssystemet och är inte nöjd med utredningens förslag.

"I dagsläget har vi en kostnadsnivå som är avsevärt högre just på grund av att Stockholm under en lång period har genererat tillväxt. Utjämningssystemet tar inte hänsyn till detta och det är fel" skriver Billström i ett pressmeddelande.

Alla får 120 procent av genomsnittet

Nils Odén/TT