Bengt Grive lagd till sista vilan

Vännerna tog färgstarkt farväl

1 av 6 | Foto: SCANPIX
Bengt Grive dog 82 år gammal.
NYHETER

Med blommor i mörkvitt, solskensgult, blåbärsrisgrönt och djurgårdsblått tog familj och vänner farväl av Bengt Grive, den färgstarkaste av alla sportkommentatorer.

- Pappa var en lycklig människa. Därför ville vi ha en ljus och rolig högtid, säger hans dotter Madeleine Grive.

I Vanadisparken i Stockholms Sibirien träffade Bengt Grive en gång, en vacker sommardag 1944, sin blivande hustru Marta för första gången.

Nu är det höst 59 år senare och klockorna ringer för Bengt Grive, i Stefanskyrkan i samma park, samma lund, som då.

Svarta kostymer

I svarta kostymer och många med en enkel ros i handen kom Sveriges sportkommentatorer för att ta adjö: Sven "Plex" Petersson, Tommy Engstrand, Artur Ringart, Fredrik Belfrage och Chris Härenstam - bara för att nämna några.

Och många andra, däribland artisten och konstnären Carl-Anton Axelsson, skådespelaren Per Grundén, Sveriges Televisions vd Christina Jutterström och skådespelerskan Claire Wikholm.

Yngst och färggladast i kyrkan var Siri Grive, 6, Bengt Grives dotterdotter, djurgårdare liksom morfar, mamma och storebror Ruben, 9, dagen till ära iklädd sin blårandiga djurgårdströja.

Sjöng för morfar

Det var Siri som la an tonen den här dagen, genom att morskt och utan att tveka stega fram till morfars kista under det blå täcket och med bedårande klar och ljus röst, helt ensam, utan ackompanjemang, sjunga "Skogen gömmer rikedom".

- Det var hennes egen idé och hon valde sången själv, säger mamma Madeleine, som själv höll ett personligt och varmt tal om sin far.

Bengt Grive dog i lungcancer den 7 september, 82 år gammal.

- Han ville gärna underhålla och han ville att hans vänner skulle ha roligt. Därför ska vi inte vara sorgsna i dag, sa Madeleine Grive.

Personligt farväl

Författaren Ylva Eggehorn talade också varmt om Bengt Grive innan alla tog ett personligt farväl.

Sara Lindvall Nyberg sjöng "Unforgettable" och lille Ruben Grive bar ömt ljuset från kistan nedför altargången, oändligt, oändligt försiktigt, för att skydda morfars låga från att slockna.

Sedan väntade - djurgårdstårta.

Kerstin Nilsson